Saligförklaringen av trappistmunkarna som led martyrdöden i Tibhirine

Påven Franciskus har tillåtit utfärdandet av ett dekret för saligförklaringen av de sju trappistmunkarna i Tibhirine, av biskopen i Oran och de elva ordensmedlemmarna som dödades mellan åren  1994 och 1996 under inbördeskriget i Algeriet.

De sju trappistmunkarna tillhörde trappistklostret i Tibhirine som grundades år 1938 intill staden Médéa. De hade goda relationer till befolkningen som till övervägande delen var muslimer. Natten mellan den 26 och 27 mars 1996 fördes de sju trappistmunkarna bort av en grupp islamiska terrorister. Den 21 maj kom meddelandet om att de hade dödats. Någon vecka senare återfanns deras huvuden, men kropparna har aldrig hittats.

Msgr Pierre Claverie var född i Algeriet av franska föräldrar. Han studerade i Frankrike, men återvände sedan som dominikan till Algeriet där han var engagerad i dialogen med den islamiska kulturen och religionen. År 1981 vigdes han till biskop av Oran i katedralen i Alger i närvaron av många muslimska vänner. Den 1 augusti 1996  dödades han av en bomb tillsammans med sin chaufför och en muslimsk vän. Vid hans begravning kallade hans muslimska vänner honom för muslimernas vän.

Den nuvarande biskopen av Alger, msgr Desfarges, uttrycker sin glädje över  nyheten om dessa saligförklaringar. Men han understryker att man inte kan tänka på dessa martyrer utan att minnas de hundratusentals algeriska män och kvinnor som har dött  för att förblivit trogna sin tro och sitt samvete. “Jag tänker”, säger han, “särskilt på de 99 imamer som dödades för att de hade vägrat att försvara våldet gentemot de många journalisterna, lärarna och vetenskapsmännen som hade protesterat mot de jihadistiska grupperna. Man får inte glömma att ett helt folk blev offer för en våldsspiral som kom från en dödlig ideologi. Vi skulle vilja att saligförklaringen av dessa martyrer  skall utgöra ett tecken på förlåtelse och fred, för de var män och kvinnor av fred och förlåtelse som offrade sitt liv för alla”.

“Msgr Claverie och de övriga martyrerna visar oss vägen till den fredliga samexistensen mellan kristna och muslimer, för de levde varje dag i dialog med sina muslimska grannar. En dialog som betydde vänskap och öppenhet gentemot de andra. Detta är innebörden av denna saligförklaring: att framhäva att samlevnaden och dialogen mellan kristna och muslimer för att växa i mänsklighet och broderskap för den fred som världen är i så stort behov av”.