Påven i Sankta Marta "Visa Gud dina sår. Han vill läka dem!"

Guds ömhet stod i centrum för påven Franciskus predikan under mässan i Sankta Martas kapell klockan sju på torsdagsmorgonen. Temat var hämtat ur den första läsningen från profeten Jesajas bok och psaltarpsalmen där Gud säger om sig själv: "Hans ömhet utbreder sig över alla varelser".

Bilden som presenteras av Jesaja är den av en Gud som talar till oss som en far till sitt barn, som gör språket mottagligt för barnet. Och först och främst försäkrar han det genom att smeka det: "Var inte rädd, jag kommer till din hjälp".

Det verkar som att vår Gud vill sjunga oss en godnatt visa. Vår Gud är kapabel till detta. Detta är hans ömhet: han är far och mor. Många gånger säger han: "Om en moder glömmer sin son, kommer jag inte att glömma dig. Han bär oss i sitt hjärta. Det är Guden som med dessa ord gör sig liten för att vi ska förstå, för att vi ska lita på honom.

Det är sant, säger påven Franciskus, ibland slår Gud oss, han är den store, men med sin ömhet närmar han sig oss och räddar oss. Det är ett mysterium:

Det är den stora Guden som gör sig liten och i sin litenhet slutar Han inte vara stor. I det här språket finns Guds ömhet. Det stora som gör sig litet och det lilla som är stort. Julen hjälper oss att förstå detta: krubban ... den lilla Guden, sa påven och citerade St. Thomas: Vad är gudomligt? Var inte rädd för stora saker, men håll små saker i åtanke. Det är gudomligt, båda tillsammans.

Gud hjälper oss inte bara, men ger oss också löften om glädje, en stor skörd, för att hjälpa oss att gå vidare.

Var kan Guds ömhet hittas? Vad är den plats där Guds ömhet är bäst manifesterad? "-"I såren”, sa påven och påminner om den goda samaritanens liknelse. Där böjde någon sig över mannen som hade fallit och hjälpte honom genom att tvätta såren. Här är "den teologiska platsen för Guds ömhet: våra sår". 

Och påven avslutade med att uppmana till att tänka på Herrens uppmaning under dagen: "Kom, visa mig dina sår. Jag vill läka dem".