Katolska kyrkan i Frankrike i TV granskning om sexuella övergrepp
En fransk TV granskning har utpekat 25 katolska biskopar som ska ha skyddat 32 präster som har anklagats för sexuella övergrepp mot minderåriga i Frankrike under det senaste halvseklet, genom att förflytta dem till andra församlingar eller till andra länder när deras sexuella övergrepp på minderåriga uppdagades.
Den franska biskopskonferensen avböjde en inbjudan att delta i tv-programmet som sändes den 21 mars. Undersökningen har kallats ”A french Spotlight”, med hänvisningen till The Boston Globe teamet som år 2002 rapporterade om sexuella övergrepp i Bostons katolska ärkestift. Den årslånga franska utredningen offentliggjordes även i en bok publicerad den 22 mars med titeln "Kyrkan: tystnadens mekanism".
Programmet med titeln "Pedofili i kyrkan:Tystnadens börda", sändes samtidigt som den franska biskopskonferensen arbetar för att uppmärksamma övergreppsoffer, vilket har lett till att gångna tiders vårdslöshet har blivit tydlig.
Förra året bad de franska biskoparna om förlåtelse för deras "skyldiga tystnad" om övergrepp och man intensifierade arbetet med offren. Men detta har överskuggats av nyheten att kardinal Philippe Barbarin, ärkebiskop av Lyon, inte lyfte bort en präst som erkände för kardinalen att han hade begått övergrepp på pojkar under 1980-talet.
I centrum för det två timmar långa programmet var TV- journalisternas granskning som sammanställde en databas med franska övergreppsfall och konsekvenserna för prästerna och diakonerna som var inblandade.
Av de 25 biskoparna som anklagas, är fem fortfarande i tjänst: Lyons kardinal Barbarin; Ärkebiskop Jean-Luc Bouilleret av Besançon; Biskop Marc Aillet av Bayonne; Bishop Yves Le Saux av Le Mans; och Biskop Bernard Fellay, SSPX som är fransktalande men schweizisk till födseln, och som fortfarande inte har en kanonisk status i den katolska kyrkan, men som är verksam i Frankrike.
Utredningen fann 339 offer, varav 228 var under 15 år vid tidpunkten för övergreppet. 165 fall har rapporterats till rättsliga myndigheter. Av de inblandade prästerna flyttades 28 till en annan församling eller till ett främmande land när anklagelserna mot dem dök upp. Utredningen fann att 16 av de 32 prästerna anklagades efter år 2000, det år den franska biskopskonferensen beslutade att skärpa sina riktlinjer om övergrepp med krav på att präster ska överlämnas till det statliga rättsväsendet.
Ett avsnitt i programmet handlar om dåvarande kardinal Jorge Bergoglio, ärkebiskop av Buenos Aires, i Argentina, och som man säger ska ha hjälpt fader Julio Grassi, som dömdes år 2009 till 15 års fängelse för övergrepp på pojkar. Detta säger man att påven dock ska ha förnekat då han fick en direkt fråga i vimlet under en allmän audiens.
Kardinal Barbarin medgav i december 2016 att han hade haft ett "sent uppvaknande" om allvaret i övergreppskrisen. Många franska rörelser, bland annat La Parole Libérée, har kritiserat kyrkan i Frankrike för att inte ha uttryckt sig och agerat starkare mot övergreppsskandaler.
Påsken 2005 hade kardinal Joseph Ratzinger, senare påve Benedictus XVI skrivit Via Crucis meditationen till påvens Korsvägsandakt vid Kolosseum, och i den 9:e stationen, när Jesus faller för tredje gången läser vi:
”Hur mycket smuts finns det inte i kyrkan, även bland dem som, i prästämbetet, borde tillhöra honom helt!? Hur mycket stolthet, hur mycket självtillräcklighet!? En så liten respekt för försoningens sakrament, där han väntar på oss, för att lyfta upp oss när vi faller! Allt detta är anledning till hans lidande. Hans lärjungars svek, deras ovärdiga mottagande av hans kropp och hans blod är verkligen Frälsarens största lidande, som genomborrar hjärtat. Det enda vi kan göra från djupet av vårt hjärta är att ropa: Kyrie eleison - Herre, rädda oss.”
”Den enda faran för den katolska kyrkan är dess medlemmars synd”, sa påven Benedictus XVI. Under sitt pontifikat arbetade han hårt mot präster som begår sexuella övergrepp, och under sina apostoliska resor såg han alltid till att möta övergreppsoffer. I sitt herdabrev till Irland 2009 skriver han om orsakerna till problemet: ”bristande moralisk ledning, favorisering av prästerskapet och andra personer i ledande kyrklig ställning, och en felriktad oro för Kyrkans rykte och viljan att undvika skandal, som resulterat i att man inte använt de möjligheter till bestraffningar som den kanoniska lagen tillhandahåller, när så har behövts”.
Han riktade sig även till de präster och ordensmedlemmar som har begått sexuella övergrepp på unga människor, och han manade dem att svara inför Gud och de institutioner som finns för de syndiga och kriminella handlingar de begått.
De har, skriver påven, förrått den heliga tillit som de anförtrotts och bringat skam och vanära över dem som anförtrott dem denna heliga tillit. De har orsakat stor skada, inte bara för offren, utan också mot allmänhetens uppfattning om prästerna och medlemmar i de olika ordnarna.
Påven Benedictus XVI kritiserade även biskoparna för att ha gjort allvarliga missbedömningar och för att ha misslyckats som ledare, eftersom de inte gjort bruk av den kanoniska lagen så som hade varit möjligt.
Sveriges katolska biskop Anders Arborelius kommenterade då påvens herdabrev följande. ”det är en maning till inte minst alla oss katolska biskopar att göra vad som står i vår makt för att offren ska få upprättelse och de skyldiga straffas i enlighet med kyrkans egen lag, och, icke att förglömma, överlämnas till civila myndigheter för att dömas för de kriminella handlingar de begått…. Vi är också medvetna om den kränkning offren har utsatts för genom att de som borde ha talat, valt att tiga, de som borde ha ingripit, valt att inte se. Det är viktigt att det som skett kommer fram i ljuset och att de som har en verklig skuld tar sitt ansvar. ”
Troskongregationen gav ut riktlinjer till de katolska stiften hur man ska agera i förhållande till misstänkta övergreppsfall, som en viktig ansvarsuppgift för biskopen i det lokala stiftet.
På hemsidan för Stockholms katolska stift finns en beredskapsplan mot sexuella övergrepp på barn och ungdomar i vilken man kan läsa om hur den katolska kyrkan arbetar för att motverka dessa brott, och den markerar tydligt att den katolska kyrkan inte tolererar sexuella övergrepp.
2014 instiftade påven Franciskus den Påvliga kommissionen för beskydd av minderåriga, och 2016 skrev han ett Motu Proprio ”As a loving mother” i vilket han etablerade nya normer som föreskriver avlägsnandet av biskopar från sitt ämbete i de fall där de av försummelse har begått eller undvikit att begå handlingar som har orsakat andra allvarlig skada, och det klargör också att när det gäller ”övergrepp på minderåriga är det tillräckligt med bristande avsikter för att det ska röra sig om ett allvarligt brott.”
| All the contents on this site are copyrighted ©. |