Påvens Angelus "Man löser inga konflikter genom att hämnas"

Det finns en skillnad mellan at skipa rättvisa och hämnas. Under söndagens Angelusreflektion sa påven Franciskus att dagens evangelietext beskriver den ”kristna revolutionen” bäst, när han vid tolvslaget bad Angelus tillsammans med de troende på Petersplatsen. I söndagens evangelium ur Matteus femte kapitel (Matt 5,38-48), visar Jesus på vägen till sann rättvisa, genom kärlekens lag som överträffar den gällande "öga för öga och tand för tand”.

”Denna uråldriga lag krävde att man skulle straffa den skyldige med motsvarande skador: döda dem som hade dödat, amputera den som hade skadat någon, och så vidare. Jesus säger inte till sina lärjungar att de orörligt ska stå ut, han uppmanar dem till att reagera, men inte till att reagera genom att besvara ont med ont, utan att besvara ont med gott. Regera genom att bryta denna kedja att något ont bidrar till ytterligare något ont – att bryta den onda kedjan, och verkligen förändra saker. Ondskan är i själva verket ett "vakuum", en tom brunn, och ett tomrum som inte kan fyllas med ett annat tomrum, men bara med något "fullt", det vill säga med det goda. Att hämnas leder aldrig till att man löser en konflikt, och det är inte heller kristet.”

”För Jesu kan förkastandet av våld även innebära att man ger upp sin legitima rätt, och han ger några exempel: vända andra kinden till, ge upp sin klädnad eller sina besparingar, acceptera uppoffringar (vers 39-42.). Men detta avståndstagande betyder inte att man varken ignorerar eller motsäger kraven på rättvisa. Nej, tvärtom, den kristna kärleken, som visar sig på ett särskilt sätt genom barmhärtighet, är ett större förverkligande av rättvisan. Vad Jesus vill lära oss är skillnaden vi måste göra mellan rättvisa och hämnd. Hämnd är aldrig rätt. Vi måste söka rättvisan och det är vår plikt att skipa rättvisa. Det är dock förbjudet att ta revansch, eller på något sätt att hetsa till hämnd, som är ett uttryck för hat och våld.”

”Det Jesus vill är inte att föreslå en ny civil ordning, utan snarare ett kärleksbud, som även omfattar kärleken till sina fiender: "Älska era fiender och be för dem som förföljer er" (v 44). Det är inte lätt. Dessa ord ska inte tolkas som att man stödjer det onda som ens fiender gör, utan som en inbjudan till ett vidare perspektiv, ett större perspektiv, liknande vår himmelske Faders, som – som säger Jesus - " låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga" (v. 45). Även våra fiender är människor, skapade i Guds avbild, även om den avbilden för stunden har fläckats av dåligt beteende.”

”När vi talar om "fiender" får vi inte tänka på dem som människor långt ifrån oss; vi talar om oss själva också, även vi kan komma i konflikt med våra grannar, ibland med familjemedlemmar. Det finns så mycket fiendskap i familjer! Låt oss tänka på detta. Fiender är även de som talar illa om oss, som förtalar oss och göra elaka saker mot oss. Det är inte lätt att smälta detta. Alla dem är vi kallade att besvara med det goda, som även det har sina strategier, inspirerade av kärleken.”

Må Jungfru Maria hjälpa oss att följa Jesus på denna svåra väg, som verkligen höjer människans värdighet och som får oss att leva som barn till vår himmelske Fader. Hjälpa oss att vara tålmodiga, att föra dialog, att förlåta och att så vara gemenskapens och broderskapets hantverkare i vårt dagliga liv, särskilt i vår familj.”