Påven under Mariavakan "Jungfru Maria, Barmhärtighetens Moder visar vägen"

På lördagen ledde påven Franciskus en vaka på Petersplatsen under det Marianska jubelåret. Under vakan bad han rosenkransen med tusentals samlade pilgrimer som i Romnatten höjde sin bön till himlen.

”Från de första seklerna i kyrkans historia har Jungfru Maria åberopats som Barmhärtighetens Moder”, sa påven Franciskus och beskrev rosenkransens mysterium som ”en sammanfattning av historien om Guds barmhärtighet. Mysterierna som vi mediterar är konkreta händelser genom vilka Gud ingriper för vår skull. Genom rosenkransbönen ser vi Jesu barmhärtiga ansikte, som han visar oss under livets många behov. Jungfru Maria visar vägen som vi är kallade att vandra för att vara Jesu sanna lärjungar. I varje mysterium i rosenkransen känner vi hennes närhet och vi betraktar henne som sin Sons första lärjunge, för hon gör Faderns vilja (jfr Luk 8: 19-21).

”Att be rosenkransen hjälper oss inte att fly från de dagliga problemen. Tvärtom kräver den  att vi fördjupar oss i historien om varje dag, så att vi kan urskilja tecknen på Kristi närvaro mitt ibland oss.”

”Jungfru Maria  hjälper oss att förstå vad det innebär att vara Kristi lärjunge”, fortsatte påven. ”Hennes första handling var att lyssna till Gud. Hon lydde ängelns budskap och öppnade sitt hjärta för att ta emot gudomliga moderskap.

”Men dey räcker inte att lyssna. Att lyssna är verkligen det första steget, men sedan måste man omsätta det man hört i konkret handling. Lärjungen sätter verkligen sitt liv till gagn för evangeliet.”

”I hennes tro, lär vi oss att öppna våra hjärtan till att lyda Gud; i hennes självförnekelse, ser vi hur viktigt det är att uppmärksamma andras behov; i hennes tårar, finner vi styrkan att trösta dem som lider. I vart och ett av dessa ögonblick, visar Maria på rikedomen i Guds barmhärtighet, som möter oss i våra dagliga behov.

Påven avslutade med att med att be den äldsta bönen som kristna riktar till henne, i dessa tider av konflikter och martyrskap. Låt oss anropa henne, i vissheten om att hon hjälper oss med sin moderliga barmhärtighet, och beskyddar och välsignar våra dagar.

Sub tuum praesidium confugimus, Sancta Dei Genetrix. Nostras deprecationes ne despicias in necessitatibus, sed a periculis cunctis libera nos semper, Virgo gloriosa et benedicta. Amen

Under dit beskydd tar vi vår tillflykt, Guds Moder. Vänd dig inte ifrån våra böner i vår nöd utan rädda oss ur faror, du enda rena, du enda välsignade. Amen

Den äldsta källan till bönen Sub tuum praesidium är på grekiska, och tecknades ner i den koptiska kyrkan i Alexandria omkring år 250 e.Kr.