Påven under audiensen "Be om ärkeänglarnas hjälp i kampen mot det onda"

Under den allmänna onsdagsaudiensen nämnde påven Franciskus torsdagens högtid, den 29:e september, då kyrkan firar ärkeänglarna Michael Gabriel och Rafael. Påven sa:

"Ärkeänglarna är i Guds tjänst, sända att tjäna dem som skall få sin del av frälsningen?” (jfr Heb 1,14). Vi måste vara medvetna om deras osynliga närvaro. Låt oss åberopa dem i bön så att de hela tiden påminner oss om Guds närvaro, att de stödjer oss i kampen mot det onda och leder oss i säkerhet på vägarna i våra liv. Vi anförtro dem oss själva, våra nära och kära och allt det som vi har varmt om hjärtat.”

Ärkeängeln Mikael har som uppgift att försvara kyrkan mot tidens ondska och att bistå de kristna att motstå demonerna. Kyrkan uppfattar därför Mikael som sin beskyddare och hjälpare i hennes kamp att försvara och utbreda Guds rike. En berömd bön till ärkeängeln Mikael (Sancte Michael Archangele) komponerades av påven Leo XIII (1810-1903). Det var efter Mässan den 13 oktober 1884 som han fick en fasansfull vision av helvetet, varifrån han hörde satan som hotade att förstöra kyrkan. Djupt bekymrad komponerade Leo en särskild bön till den helige Mikaels ära och befallde att den skulle reciteras efter varje eukaristifirande i hela kyrkan. Bönen fortsatte att reciteras ända till 1964, då den avskaffades. Påven Johannes Paulus II har dock uppmanat de troende att på nytt be Leos bön dagligen.

”Helige ärkeängel Mikael, försvara oss i striden, var vårt värn emot satans snaror och ondska. ”Må Gud betvinga honom,” därom ber vi ödmjukt, och du, de himmelska härskarornas furste, kasta med Guds kraft ned till helvetet, Satan och de andra onda andar som irrar omkring på jorden för att fördärva själarna. Amen”

Endast Mikael kallas uttryckligen ärkeängel i Bibeln (se Judasbrevet 9), men en gammal tradition och kyrkans liturgi ger samma titel också åt Sankt Gabriel och Sankt Rafael. De firas liturgiskt den 29 september.

Det hebreiska ordet Mikael betyder ”vem är som Gud?” Han har alltid beskrivits som en väldig krigare, vilken från begynnelsen bekämpar satan och hans demoner, och sedan även alla fiender till Guds folk och Kristi kyrka på jorden. Han är ”den store änglafursten, han som beskyddar ditt folk” (Dan 12:1). Åtskilliga ingripanden och visioner av Sankt Mikael har rapporterats både under det gamla och det nya förbundet. Berömd har hans framträdande på berget Gargano i Apulien (Italien) blivit under påven Gelasius tid (492-496), där en helgedom upprättats i den grotta som han visade sig i.

Namnet Gabriel betyder ”Guds man”. Så gott som alla uppdrag och manifestationer av denne ärkeängel är nära förknippade med Messias’ ankomst. Den viktigaste är naturligtvis när Sankt Gabriel visade sig för Jungfru Maria och kungjorde Guds människoblivande och Kristi födelse. Det verkar troligt att Gabriel var den ängel som kom med glädjebudet till herdarna som höll vakt över sin hjord den natt då Jesus föddes (Luk 2:8-14). Även den ängel som uppenbarade sig för Josef i drömmen (Matt 2:13) kan mycket väl ha varit Gabriel.

Det hebreiska ordet Rafael betyder ”Gud helar”. Berättelsen om Tobias, far och son i Tobits bok innehåller den storslagnaste angelofani som finns i Bibeln, och den rör sig kring manifestationen av ärkeängeln Rafael som uppträder under det antagna namnet Asarja. I slutet av berättelsen avslöjade han sin identitet och sitt verkliga namn, tillsammans med det verkliga syftet med sitt uppdrag: ”Gud sände mig också för att ge bot åt dig och åt Sara, din svärdotter. Jag är Rafael, en av de sju änglar som står beredda hos Herren” (Tob 12:14-15). Rafael, den gudomlige helaren kan även ha varit den ängel som var verksam vid dammen i Betesta i Jesu tid (se Joh 5:4). Rafaels helande tjänst kan fortfarande bevittnas i de mirakulösa helanden som sker i vår egen tid vid de många helgedomar och vallfärdsorter, som finns i den kristna världen. (källa: Katolsk Observatör)