Påven till volontärerna:”Ni är barmhärtighetens hantverkare”

Guds barmhärtighet är inte bara en fin tanke utan en konkret handling där man visar Guds kärlek särskilt till de fattiga. Detta är ett tema i påven Franciskus tal till volontärerna på Peterplatsen på lördag förmiddag. 40 000 volontärer från hela världen var på plats i Vatikanen på Jubeldagen för barmhärtighetens arbetare och volontärer som firas inom ramen för Barmhärtighetens jubelår och som sammanfaller med helgen då  Moder Teresa helgonförklaras.

Påven kommenterade textläsningen ur 1 Korintierbrevet 13:1-13 och sa att aposteln Paulus skriver om det finaste och svåraste i vår tros vittnesbörd i sin kärlekshymn och att till skillnad från tron och hoppet har kärleken inget slut. Påven sa att det handlar om en kärlek som alltid är ung, aktiv och dynamisk - en trogen kärlek trots att vi är motsägelsefulla och en fruktbar kärlek som går utom vår lathet.

”Vi borde säga av hela vår kraft: Jag är älskad, så jag finns! Kärleken som aposteln talar om är inte abstrakt och vag, tvärtom är det en kärlek som man ser och rör … Den största och mest uttrycksfulla i denna kärlek är Jesus. Hela Hans person och liv är inte annat än att uttrycka Faderns konkreta kärlek som når kulmen: ”Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. (Rom 5:8)”

Påven sa att det är en allvarlig synd att blunda för olika former av fattigdom som kräver barmhärtighet - blunda för svält, sjukdom och utnyttjade personer. ”Vi kristna kan inte tillåta oss det”.

“Jag tröttnar aldrig på att säga att Guds barmhärtighet inte är en fin tanke utan en konkret handling”. Påven talar om vikten av att konkretisera tanken och följa Johannes ord “Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning” (1 Joh 3:18)   Påven sa till volontärerna: ”Ni är barmhärtighetens hantverkare” med närhet och ömhet. ”Ni rör Kristi kropp med era händer. Var alltid redo i solidaritet, starka i er närhet, flitiga i att ge glädje och övertygade i trösten. Världen behöver konkreta tecken på solidaritet särskilt inför likgiltighetens frestelse” och kräver personer som kan vara en motpol till individualismen.

Påven sa att vi nu får glädjen att se Moder Teresa helgonförklaras och att hon liksom mängder av män och kvinnor har vittnat om Kristus kärlek i sin helighet. ”Vi tar efter dem och ber om att vara ödmjuka redskap i Guds händer för att lindra lidandet i världen och ge glädje och hopp om uppståndelsen.”

Påven bad sedan om en tyst bön för alla lidande och bortglömda personer och för alla volontärer och även för dem som blundar för lidandet.