20 år sedan trappistmunkarna i Algeriet avrättades

”Om jag en dag blir ett offer för terrorismen vill jag att min kommunitet, min Kyrka och min familj ska minnas att jag gav mitt liv till Gud och till Algeriet.” Med dessa ord lämnade pater Christian de Chergé sitt andliga testamente till världen. Pater Christian var en av de sju trappistmunkar som denna helgen för 20 år sedan kidnappades från sitt kloster i Tibhirine i Algeriet. Munkarna kidnappades av en terroristorganisation som kallades för den Beväpnade Islamistiska Gruppen och halshöggs efter att ha hållits fångna under två månaders tid. Endast deras huvud återfanns.

Man insåg dock senare att det kan ha varit den algeriska regeringen som tillfångatog och halshögg munkarna för att kunna anklaga terroristorganisationen. Oavsett vad som verkligen hände så lämnade dessa munkar som led martyrdöden ett andligt arv efter sig genomsyrat av förlåtelse och brödraskap mellan alla människor.

År 2010 gjorde man även en film om trappistmunkarna i Algeriets liv, Gudar och Människor, som spred berättelsen om deras heroiska mod och kärlek till sina nästa över världen.

Abbot Eamon Fitzgerald, trappisternas generalföreståndare, ombads med anledning av 20-års minnet av hans bröders död att reflektera över kommunitetslivet. Dessa bröders liv ”är vittnesbördet om en enad kommunitet som är redo att leva sina liv samtidigt som de riskerar att förlora dem.”

Munkarna i Tibherine visste att de var omgivna av fientliga islamistiska krafter och att de därför befann sig i en mycket farlig situation. De stod inför valet att antingen fly eller att stanna och fortsätta att tillsammans leva Evangeliet. Munkarna valde att stanna kvar och fortsätta att leva sin kallelse. Under natten till den 26 mars 1996 stormade beväpnade islamistiska soldater deras kloster och kidnappade 7 utav munkarna. De återfanns senare halshuggna.

Under de 20 år som har förflutit sedan dess har sådana terrorattacker utförda av den så kallade Islamistiska Staten fortsatt att förekomma. När abbot Fitzgerald får frågan om vad munkarnas martyrium har lärt oss, svarar han att trappistmunkarnas föredöme ger oss nyckeln till hur vi ska kunna beröra våra fientligt inställda grannars hjärtan. Det kan endast ske genom de anspråkslösa dygderna tålamod, fattigdom, närvaro, bön och förlåtelse. Dessa grundpelare, säger abbot Fitzgerald, är vad som krävs för att göra det möjligt för olika folk, även om de tidigare har varit fienden, att leva tillsammans.