Från Japan till Vatikanen 400 år senare i samurajens fotspår

En delegation av studenter och kända personer från Sendai i Japan togs emot på audiens hos påven Franciskus tillsammans med biskop Hiraga. Detta för 400-årsminnet av Keichodelegationen som mötte påven Paulus V år 1615.

Den 3 november 1615 tog påven Paulus V emot den japanska delegationen som leddes av samurajen Hasekura Tsunenaga. Nu, precis 400 år senare, tog påven Franciskus emot den katolska delegationen på 47 studenter från det lokala institutet tillägnat sankta Ursula, biskopen msgr. Tetsuo Hiraga och Date Yasumune. Date Yasumune är den artonde ättlingen i nedstigande led till Sendais fältherre Date Masamune, som sympatiserade med de kristna och som var initiativtagaren till delegationen. De besökte påven för att lämna ett budskap om “framtidshopp” för kyrkan i Japan. Budskapet stod på banderollen som delegationen höll upp under den allmänna audiensen på onsdagen den 4 november på Petersplatsen. Ett hopp med historiska rötter.

Keichodelegationens syfte var att öppna för dialog mellan Japan och Vatikanen och Europas maktcentra, men slutade med politiska intriger. Målet var att utöka det katolska samfundet i Japan men istället inleddes en förföljelse mot katolikerna i landet.

Det var Date Masamune som övertygade den japanska riksföreståndaren Toyotomi Hideyoshi att sända en diplomatisk delegation till det Spanska Amerika och sedan till Europa. Målet var att få till ett handelsavtal med Spanien och att få en audiens hos påven.

Date Masamune utsåg en av sina samurajer Tokugawa Hidetada att leda uppdraget och han reste från Sendai i oktober 1613. Delegationen bestod av ett tjugotal andra samurajer, 120 japanska handelsmän, skeppsfolk och tjänare. Även den spanska franciskanen och den framtida martyren den salige Luis Sotelo, som från början hade kommit med idén, ingick i delegationen.

Den första etappen var Nya Spanien, nuvarande Mexiko, och ett år senare reste delegationen vidare till Europa med fartyget San Juan Batista. De anlände till Spanien och där träffade samuraj Hasekura kung Filip III. Innan han reste vidare till Vatikanen lät han sig döpas.

Samurajen togs högtidligt emot i november 1615 av påven Paulus V och överlämnade ett brev skrivet på latin. I brevet, som fortfarande bevaras i Vatikanen, ber Date Masamune påven att sända franciskanmissionärer till Sendai. “Jag garanterar att ni kan bygga en kyrka och att era missionärer ska skyddas” läser man i brevet. I utbyte ber han påven att medla om ett handelsavtal med Spanien. Påven Paulus V sa sig vara positiv till att sända missionärer men överlämnade beslutet om ett eventuellt avtal till den spanske kungen. Hasekura reste då tillbaka till Madrid, men där mötte han ett förändrat politiskt klimat. Det hade kommit nyheter från Japan om att shogunen hade inlett en hård förföljelse av det katolska samfundet. Han hade varnats av “konkurrenterna” Storbritannien och Holland och började bli misstänksam mot missionärerna som var knutna till Spanien och Portugal. Det gick så långt att han ville utrota kristendomen i Japan.

Så när Keichodelegationen, efter att ha stannat till igen i Nya Spanien, reste tillbaka till Sendai var situationen mycket förändrad. Date Masamune löd shougunens nya order och förbjöd kristendomen i sin stad. Om samuraj Hasekura vet man bara att han dog av sjukdom år 1622, men att några av hans ättlingar dödades under följande år som man tror kommer sig av att de i hemlighet var döpta och troende. Relationen mellan Japan och Europa upptogs först 200 år senare.

Årets delegation från Sendai besökte även hamnstaden Civitavecchia, den stad där samuraj Hasekura gick i land och som har en kyrka tillägnad Japans martyrer.