Familjesynodens deltagare har avslutat sina grupparbeten

Familjesynodens deltagare har avslutat sina grupparbeten och presenterat resultaten från sina diskussioner om den tredje och sista delen av arbetsdokumentet, tillägnad familjen i dagens samhälle. På onsdagen samlade en särskild kommitté in alla rekommendationerna från samtliga arbetsgrupper för att utarbeta ett slutdokument som kommer att presenteras för synodsfäderna på lördag.

Eftermiddagen inleddes med ett inlägg av den rysk-ortodoxe delegaten vid Familjesynoden, Metropoliten Hilarion, som gav en dyster bedömning av det sekulära samhället, som inte kan ge någon moralisk riktning för dagens människor. Utan att skräda sina ord, varnade han mot en förnyelse inom kristna kyrkor och anklagade vissa protestantiska samfund för att acceptera en gudlös värld genom att välsigna samkönade relationer.

Många synodsfäder har uttryckt liknande åsikter om eventuella pastorala förändringar som kan undergräva kyrkans traditionella undervisning. (Dessa ledare är också försiktiga med att utforska den ortodoxa traditionen som välsignar frånskilda och omgifta par utan att undergräva äktenskapets sakramentala oupplöslighet).

De små arbetsgrupperna under Familjesynoden har visat den uppenbara splittringen mellan de som avvisar pastorala förändringar och de som känner att kyrkan måste finna nya sätt att bemöta dagens utmaningar. "Kyrkan bör vara försiktig, men inte så försiktig att den ignorerar de behövande", varnade en grupp. En annan grupp förklarade att en diskussion om så kallade ”irreguljära relationer” kan ses som ett erkännande eller ett godkännande av sådana relationer.

Dom tyska och franska grupperna verkade eniga i sin uppmaning att en realistisk diskussion om sådana irreguljära relationer inte förringar vittnesbörden från troende katoliker som vittnar om kyrkans lära och som förtjänar kyrkans ovillkorliga stöd. En engelsk grupp talade om behovet av ett nytt språk för att kunna föra en givande dialog med troende från olika bakgrunder och övertygelser. Italienarna noterade vikten av att lyssna till enskilda berättelser och att erkänna komplexiteten bakom varje äktenskap, medan de franska delegaterna talade öppet om sammandrabbningarna över frågor rörande omgifte och kvinnornas roll inom kyrkan.

Det blir en svår uppgift att förena sådana skilda uppfattningar i ett dokument som kommer att tillfredsställa alla deltagare. Två år efter det att påven förkunnade Familjesynoden, är kyrkans ledare överens om en sak: att till skillnad från ekumeniska koncilier, är synoder ett rådgivande organ och inte ett beslutsfattande organ, varifrån påven kommer att drar sina slutsatser.