Påven till ungdomarna i Costanera

Påven talade fritt till ungdomarna i Costanera vid Paraguayflodens kant. Han önskade att ungdomarna ska ha ett fritt hjärta som inte är slav under världens bländverk och vara solidariska med sina med bröder och systrar och att de ska bära på ett hopp om att de genom Jesus får svaret på livsfrågor.

Ungdomarnas möte med påven inleddes med sång och dans och följdes av två ungdomars vittnesbörd. En flicka, Liz, som berättade att hon tar hand om sin mormor och mamma som är allvarligt sjuk. En pojke, Manuel, som berättade om sin fattiga och ensamma uppväxt.

Därefter talade påven fritt om att frihet är Guds gåva men att man måste kunna ta emot friheten och ha ett fritt hjärta för att inte falla in i sorg och missbruk. Påven bad en bön bit för bit för ungdomarna så att de fick säga efter honom:

Herre Jesus, ge mig ett fritt hjärta som inte är slav under allt ont i världen, som inte är slav under bekvämlighet och lögner, som inte är slav under ”det goda livet”, som inte är slav under laster och som inte är slav under falsk frihet som att hela tiden göra det jag har lust med.

Påven talade om Liz historia och att hon hade kunnat sätta sin mamma och mormor på hem och levt sitt unga liv. Men att hon lever enligt budordet Visa aktning för din far och din mor.

Han talade sedan om Manuels historia och att Jesus räddade honom från droger och brottslighet. Att desperation driver många till missbruk men att vi står dem nära och vill hjälpa dem med kärlek.

Påven uppmanade ungdomarna återigen att bära ett fritt hjärta. Sedan talade han om vänskap och att hemligheten bakom styrkan hos många av kristendomens stora personligheter är att vara vän till Jesus. Han talade om att djävulens strategi är att lova mycket och sedan inte göra något, som en som säljer droger. Jesus visar en annan väg, vägen som är liv och sanning.

Påven sa att den sanna lyckan som fyller hjärtat finns inte i dyra märkeskläder eller skor utan den finns i att vara känsliga och kunna gråta med dem som gråter, vara nära dem som är ledsna och sträcka ut en hand. Han sa avslutningsvis att de är lyckliga som kan sätta sig in i andras liv och kan omfamna och förlåta.