Påven: girighet och otyglad kapitalism är "djävulens dynga"

Påven Franciskus har uppmanat internationella aktivister att "stå upp mot ett avgudadyrkande ekonomiskt system som utesluter, förnedrar och dödar".

Under det andra världsmötet för folkrörelser i Santa Cruz, Bolivia, förklarade påven Franciskus att han inte hade ett "recept" för ett perfekt ekonomiskt-socialt-politiskt system, men han sa att problemen med det nuvarande systemet är uppenbara och att evangeliet innehåller principer som kan hjälpa oss att finna lösningar.

Aktivisterna - inklusive fackliga företrädare och personer som organiserar kooperativ för de fattiga som tjänar sin inkomst på att återvinna skräp eller som har små jordbruk eller fiskebåtar - bekämpar "olika former av utanförskap och orättvisor", sa påven.

"Men det finns en osynlig tråd som förbinder var och en av dessa former av utslagning", sa påven. De är alla resultat av ett globalt ekonomiskt system som "har infört en vinstmentalitet till varje pris, utan att bekymra sig för social utslagning eller naturförstörelse".

Det nuvarande globala finanssystemet är "oacceptabelt", sa han. "Lantarbetare tycker att det är oacceptabelt, arbetare tycker att det är oacceptabelt, samhällen tycker att det är oacceptabelt, människor tycker att det är oacceptabelt. Jorden själv - vår syster, Moder Jord, som helige Franciskus skulle säga - finner det också oacceptabelt".

Vid mötet, som organiserades av Vatikanen med hjälp av Bolivias president Evo Morales, delade påven Franciskus deltagarnas iver, som i samband med världsmötet publicerade en lång redogörelse för deras förpliktelser inför de fattigas rättigheter och försvarandet av jorden.

"Tiden, mina bröder och systrar, rinner iväg; vi river ännu inte varandra isär, men vi splittrar vårt gemensamma hem, jorden” sa han.

"Den kanske viktigaste uppgiften som världen står inför i dag, sa påven, "är att försvara Moder Jord. Vårt gemensamma hem plundras, ödelägs och skadas ostraffat. Att vara feg och inte försvara den är en allvarlig synd. "

"Idag inser det vetenskapliga samfundet vad de fattiga länge har berättat för oss: skadan, kanske den bestående skadan, som utförs mot ekosystemet", sa påven Franciskus. "Jorden, hela folk och enskilda personer straffas brutalt" under effekterna av föroreningar, exploatering och klimatförändringar.

"Och bakom all denna smärta, död och förstörelse finns stanken från vad Basileios av Caesarea kallade för ’djävulens dynga’ - en ohämmad strävan efter pengar", sa påven.

När en person gör pengar till Gud, sa han, blir girigheten den främsta drivkraften för vad folk gör, tillåter eller stödjer. Till slut, sa han, "förstör det samhället, det fördömer och förslavar män och kvinnor, det förstör människors broderskap, det sätter människor mot varandra och, som vi tydligt ser, hotar det även vårt gemensamma hem."

I ett tal som innehöll hårda ord till dom som utnyttjar de fattiga eller som förstör miljön, vände sig påven också till representanter för ursprungsbefolkningnar och talade om den katolska kyrkans samarbete med de spanska och portugisiska kolonisatörerna som koloniserade en stor del av Amerika.

"Jag säger detta till er och beklagar: de många allvarliga synder som begicks mot ursprungsfolk i Amerika i Guds namn", sa påven. "Här vill jag vara helt klar, som Johannes Paulus II: jag ber ödmjukt om förlåtelse, inte bara för själva kyrkans överträdelser, utan även för brott som begåtts mot ursprungsfolk under den så kallade erövringen av Amerika."

Samtidigt bad påven Franciskus mötesdeltagarna att inse att många katoliker - präster, nunnor och lekmän - frivilligt gav sina liv i tjänstgöring för kontinentens folk.

De flesta människor, inklusive de fattiga som deltar i detta möte i Santa Cruz, sa han, undrar hur de kan göra en skillnad inför så stora problem och ett ekonomiskt system som inte verkar påta sig en ansvarsskyldighet.

Påven uppmanade deltagarna att se på Maria, "en ödmjuk flicka från en liten stad i utkanten av ett stort imperium, en hemlös mamma som gjorde om ett stall till ett hem för Jesus med bara några lindor och mycket ömhet".

Påven och den katolska kyrkan har inte ett program eller "ett recept" för att lösa orättvisorna och fattigdomen i världen, sa han. Men det är självklart att ekonomin ska "tjäna folken. Människan och naturen ska inte tjäna pengarna."

"Låt oss säga ’nej’ till en ekonomi bestående av utanförskap och ojämlikhet, där pengarna styr i stället för tjänstgöring. En sådan ekonomi dödar. En sådan ekonomi utesluter. En sådan ekonomi förstör Moder Jord", sa han.

Förändringen som folkrörelserna arbetar för och inspirationen till katolska ansträngningar för social rättvisa kan inte vara en ideologi, sa han; Det måste handla om människor. En person med ett hjärta, sa påven, berörs inte av kall statistik, men av "smärtan från en lidande mänsklighet, vår egen smärta, vårt eget kött".

Påven Franciskus sa att målet måste vara att skapa "en verklig kommunitär ekonomi, man kan säga en ekonomi med kristen inspiration". Dess kännetecken är respekt för mänsklig värdighet, som garanterar en möjlighet till jord, bostad och arbete, men också tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, kultur, kommunikationer och rekreation.

"Det är en ekonomi där människor, i harmoni med naturen, strukturerar hela systemet för produktion och distribution på ett sådant sätt att varje enskild persons förmågor och behov hittar lämpliga uttryck i det sociala livet", sa han.

En sådan ekonomi är inte en dröm, sa han. Folken, dugligheten och resurserna finns.

I strävan efter en ny ekonomi, kallade påven Franciskus folkrörelserna för "sociala poeter", människor som är "skapare av arbete, byggare av bostäder och producenter av livsmedel, framförallt för personer som världsmarknaden lämnat kvar".

Man behöver inte vara rik eller mäktig för att ha en inverkan på mänsklighetens framtid, sa han. Framtiden "ligger helt grundläggande i folkets händer och i deras förmåga att organisera sig."

"Håll ut i er kamp och, jag ber er, ta väl hand om Moder Jord," sa påven till de närvarande. "Jag ber för er och med er."

Vid avslutningen av sitt 55-minuter långa tal, bad påven Franciskus som vanligt de närvarande att be för honom, men eftersom många av mötesdeltagarna inte var troende, frågade han dom som inte kunde be att "tänka gott om mig och skicka mig goda tankar".