Franciskanordens minister general om encyklikan ”Laudato Si”

Påven Franciskus har valt en titel för sin encyklika om miljön som understrycker att alla varelser har en gemensam skapare, enligt franciskanordens minister general. Titeln, ”Laudato Si”, är tagen från en lovsång av Helige Franciskus av Assisi som betonar harmonin mellan Gud och världens varelser.

Fader Michael Perry satt ned med Catholic News Service och sjöng ”Laudato Si” och reciterade den engelska översättningen av ”Solsången” medan han satt i trädgården i franciskanernas högkvarter i Rom.

Han förväntar sig att påven Franciskus kommer att främja en "integrerad ekologi" i encyklikan som utges på torsdag.

Franciskanordens minister general sa att Helige Franciskus av Assisi, under loppet av sitt liv, kom att inse att "Gud var närvarande överallt och i allt."

När en person erkänner varje varelses "gudomliga värdighet" har han eller hon ett ansvar att "prisa Gud genom att respektera och visa omtanke och främja en känsla av att ’vara i samma båt’, att livet är ett och att var och en av oss har ett speciellt bidrag att ge."

Psalmen prisar Gud och reflekterar över Guds härlighet i "Broder Sol och syster Måne, broder Eld och syster Vatten" och "syster moder Jord, som när oss och vakar över oss och frambringar allehanda frukter och prunkande blommor och gräs.”

Man har ofta romantiserat Helige Franciskus sång om broder Sol och syster Måne, men Fader Perry sa att skyldigheterna är mycket realistiska och konkreta.

Några av skyldigheterna innebär att försvara människovärdet, främja dialog och försoning för att hindra krig, skydda jorden och alla levande varelser och lära sig att leva med vad man behöver, inte med allt som man vill ha.

Fader Perry berättade för Catholic News Service att ”Solsången” är ofullständig utan Helige Franciskus ord om människor "som förlåter", bär svagheter och lever i fred.

Han sa: "Naturen skäller på oss, naturen jagar efter oss, och säger: vi måste vakna. Den stör oss; men den stör inte för att hota våra liv.” "Den talar om för oss att vi är redan ett hot mot oss själva. Vi är ett hot mot världen. Naturen talar om för oss. ’steg tillbaka från randen innan det är för sent’."

Hos Johannes Paulus II, Benedictus XVI och påven Franciskus, har den katolska kyrkan presenterat en vision som förenar "humanekologi, social ekologi och naturlig ekologi", sa han, men att fokuserar på bara en, "kan leda oss till att förvränga vad Gud vill".

Fader Perry uppmanade oss inte bara att läsa encyklikan men att studera den med hänsyn till vad den säger om planetens framtid, om kristen lärjungaskap och om hur vi kan göra en skillnad.

Solsången lyder:

”Du Högste, Allsmäktige Gode Herre, Ditt är lovet och priset, Din är äran och välsignelsen. Dig allena, Du den Högste, tillkommer allt detta och ingen människa är värdig att nämna Dig vid namn.  

Lovad vare Du, min Herre, med hela Din skapelse, alldeles särskilt för herr broder Sol, som gör dag, genom honom ger Du oss ljus. Och han är skön och strålande, i all sin glans så är han en sinnebild för Dig, Du den Högste.  

Lovad vare Du, min Herre, för syster Måne och stjärnorna, på himlavalvet har Du skapat dem, skimrande och ljuvliga och sköna.  

Lovad vare Du, min Herre, för broder Vind, och för luft med moln och klar himmel och all slags väderlek, genom vilken Du livnär Dina skapade varelser. 

Lovad vare Du, min Herre, för syster Vatten, mycket nyttig är hon och ödmjuk och dyrbar och ren. 

Lovad vare Du, min Herre, för broder Eld, med honom lyser Du upp mörkret för oss, och han är skön och munter och stark och mäktig. 

Lovad vare Du, min Herre, för vår syster moder Jord, som när oss och vakar över oss och frambringar allehanda frukter och prunkande blommor och gräs. 

Lovad vare Du, min Herre, för dem som förlåter av kärlek till Dig och tåligt bär sjukdom och andra svårigheter. Saliga de som håller ut i frid, för Du, den allra högste, ska ge dem Livets Krona.  

Lovad vare Du, min Herre, för vår syster den lekamliga Döden, henne som ingen levande kan undkomma. Ve dem som dör i dödssynd; saliga de som möter döden inneslutna i Din allra Heligaste vilja, för den andra döden kan inte göra dem något ont. 

 Lova och välsigna min Herre och tacka Honom och tjäna Honom i stor ödmjukhet.”

(Bön av Franciskus av Assisi)