"Herre, här är mina synder, rädda mig!" Påven Franciskus predikan i Sankta Marta

(18.12.2014) Gud räddar "ett ångerfullt hjärta", medan de som inte litar på honom själva drar till sig "fördömelsen". Detta konstaterade påven Franciskus i sin predikan på tisdagsmorgonen under mässan i Sankta Martas kapell.

Ödmjukheten räddar människan i Guds ögon, högmodet förlorar frälsningen. Nyckeln ligger i hjärtat. Det ödmjuka hjärtat är öppet, det vet hur man ångrar sig, det accepterar att tillrättavisas och det litar på Gud. Det högmodiga hjärtat speglar motsatsen. Det är arrogant, slutet, det känner ingen skam, det är ogenomtränglig för Guds röst. Dagens båda läsningar, profeten Sefanja och evangeliet, talar om en "dom" som både frälsningen och fördömelsen beror på.

Den situation som beskrivs av profeten Sefanja är en upprorisk stad, där det dock finns en grupp som omvänder sig från sina synder. ”Detta”, sade påven, ”är Guds folk, som har i sig tre egenskaper: "ödmjukhet, fattigdom och tillit till Herren. Men i staden finns det också de som inte accepter att tillrättavisas, och som inte litar på Herren. Därav fördömelsen:

"De kan inte ta emot frälsningen”, sa påven Franciskus. ”De är slutna, inte öppna för frälsning. Budskapet idag handlar om Guds folk – ett enkelt och ödmjukt folk som förströstar på Herren. Det är de frälsta, kyrkan, som visar vägen till Herren. Den rätta vägen, istället för den där man inte lyssnar, inte accepterar att tillrättavisas och inte litar på Herren."

Denna morgon deltog de amerikanska ordensystrarna som hade kommit för att delta vid presskonferensen om visitationen som pågått de senaste åren i USA. Påven Franciskus fortsatte med att reflektera över evangeliet som beskriver skillnaderna mellan två söner som ska arbeta i vingården.

”Den första sonen vägrar men sedan ångrar han sig och arbetar, den andra säger ja till fadern men lurar honom. Jesus berättar denna historia för de styrande och förklarar tydligt för dem att eftersom de inte ville lyssna på Guds röst genom Johannes Döparen kommer de att förbipasseras i himmelriket av de skatteindrivare och prostituerade, som trodde på Johannes. Åhörarna blev upprörda över Jesu ord, precis som de som idag som är övertygade om att de är perfekta bara för att de går till mässan och tar emot kommunion. Men Gud säger att det behövs mer:

"Om ditt hjärta inte är ett ångerfullt hjärta, om du inte lyssnar till Herren, inte accepterar att tillrättavisas och inte litar på honom, är du en hycklare, som de som blev upprörda över Jesu ord om skatteindrivare och prostituerade, men som sedan i hemlighet sökte upp just dessa för att ge efter för sina passioner och göra affärer med dem – i all hemlighet för att inte skada den perfekta ytan.”

”Denna dom ger oss hopp”, försäkrade Franciskus, ”men det förutsätter att vi har modet att öppna våra hjärtan till Gud utan förbehåll, och ge honom "listan" över våra synder. Påven förklarade sig med berättelsen om helgonet som trodde att han hade gett allt till Herren, med extrem generositet:

"Han lyssnade till Herren, han följde hans vilja, och gav allt till Herren. Men Herren sa: ’en sak har du inte gett mig. Men vad har jag inte gett dig. Du har fått mitt liv, jag jobbar för de fattiga, jag leder trosundervisningar, jag gör det och detta. Du har inte gett mig dina synder’.”

När vi lyckas säga till Herren: ”Herre, här är mina synder, det är inte andras synder, utan mina. Ta dem och rädda mitt liv” – när vi lyckas göra det kommer vi vara det där vackra folket, enkelt och ödmjukt, som förtröstar på Herrens namn. Herren ger oss denna nåd."