Påven under välkomstceremonin i Turkiet "Judar, muslimer och kristna måste ha samma rättigheter"

(28.11.2014) På fredagen inledde påven Franciskus sin tre dagar lång resa till Turkiet. På flygplatsen i Ankara, landets politiska huvudstad, tog en delegation emot påven, men den egentliga välkomstceremoni ägde rum först på presidentpalatset, där påven mötte både president Erdogan, och landets premiärminister, Davutoglu. Presidentpalatset är det alldeles nybyggda Ak Saray, 150 000 kvadratmeter, med 1000 rum, och en moske som kan rymma 5000 troende. Men innan påven anlände till presidentpalatset stannade han till vid Ataturk Mausoleumet där Turkiets grundare, ”turkarnas fader” Mustafa Kemal Ataturk vilar. Mausoleumet ser ut som ett grekiskt tempel, byggt av 40 ton marmor.

Efter nationalsångerna, och det att presidenten hade hälsat påven Franciskus välkommen var det påvens tur att hålla resans första tal, i vilket han fokuserade på Turkiets roll och ansvar.

Påven Franciskus sa att han var glad att besöka Turkiet, så vackert och rikt på historia – ” en naturlig brygga mellan två kontinenter och kulturer”, ett land som ”kristna håller kärt, med aposteln Paulus födelseplats, och Marias hus i Efesos”.

Påven sa att man inte bara har skäl att uppskatta Turkiet för dess historia utan ”även för nutiden, med ett hårt arbetande och generöst folk”.

Påven uttryckte sin uppskattning över att få fortsätta på dialogen som påvarna före honom har fört med Turkiet. ”En dialog som började i och med det Andra Vatikankonciliet, så nödvändig för att fördjupa kunskapen om varandra och våra värderingar för att urskillning de många saker som förenar oss, och lära oss av de saker som skiljer oss åt.”

”Vi måste efterstäva att bygga en fast fred, som bygger på respekt för de grundläggande rättigheterna och skyldigheterna förknippade med personens värdighet. Endast så kan man övervinna fördomar och falska rädslor, och utveckla resurser till förmån för alla.”

Påven underströk att därför är det viktigt att ”muslimer, judar och kristna - både i lagen, liksom i hur den anammas - ha samma rättigheter och samma skyldigheter. De är lättare att vara bröder och kamrater på det viset. När religionsfrihet och yttrandefrihet garanteras, stimulerar det en blomstande vänskap, som leder till fred.”

Hur länge måste Mellanöstern fortsätta lida av bristen på fred? Påven sa att världen väntar på att freden ska blomstra och tålmodigt måste vi be Gud om att förnya det mod som freden kräver.

Åter igen underströk påven att det är med interreligiös och interkulturell dialog som man kan motsätta sig fundamentalismen, fanatismen och terrorismen, som allvarligt förödmjukar människornas värdighet och utnyttjar religionen för egenintressen.

”Dessa irrationella fobier uppmuntrar till missförstånd och diskriminering”, sa påven. ”Alla folk och stater i Mellanöstern bör ”vända om”, ändra riktning mot en framgångsrik fredsprocess, genom att förkasta krig och våld och sträva efter dialog, lag och rättvisa.”

Påven nämnde de allvarliga förföljelserna av minoriteter som pågår i Syrien, av kristna och yazidier. ”Hundratusentals har varit tvungna att överge sina hem och sitt land för att rädda sina liv och förbli trogna sin trosbekännelse.” Han sa att Turkiet påverkas direkt av konflikten då landet tar emot ett stort antal flyktingar vid gränsen, men han hävdade att det internationella samfundet har en moralisk skyldighet att hjälpa till att ta hand om flyktingar. ”Vi får inte förbli likgiltiga!”

Påven upprepade att han är övertygad om att det är tillåtet att stoppa en orättfärdig angripare, men alltid i överensstämmelse med internationell rätt. ”Men”, sa han, ”man kan inte lösa hela problemet militärt.”

Det är viktigt att inte använda sina resurser för att köpa vapen, utan för att driva den verkliga kampen för människans värdighet, och lägga resurserna på att bekämpa hunger och sjukdomar.

Påven avslutade med att bekräfta Turkiets stora ansvar, på grund av landets
geografiska läge. Hur Turkiet väljer att agera är av vikt, för att främja mötet mellan civilisationer, och konkret individualisera vägarna till fred och progress.

Må den Allsmäktige välsigna och beskydda Turkiet!