(10.11.2014)Påven Franciskus tog emot kardinal Angelo Amato, prefekt för Kongregationen
för helgonförklaringar och auktoriserade det första steget i saligförklaring genom
vördnad av åtta nya Guds tjänare. Bland de vördnadsvärda ses ett 12-årigt barn och
en ungdomslärare.
Silvio Dissegna föddes nära Turin i Italien i juli 1967.
Han var ett barn som många andra, glad och full av liv. Han ville bli lärare när han
blev stor. Vid 10 års ålder gav hans mor honom en skrivmaskin i julklapp och han gav
sin mamma det första arket han skrev på den med orden: ”Tack mamma, för att du har
fött mig, för att du har gett mig livet som är så fint! Jag tycker verkligen om att
leva.” Vid 11-års ålder fick han ont i benen och läkare lämnade inget hopp: han hade
skelettcancer. Så började Silvios lidande och han höll alltid sitt radband i handen
dag och natt. Han sa: ”Jag har mycket att säga till Jesus och Jungfru Maria” och han
offrade sitt lidande för prästerna, missionärerna, för att syndare skulle frälsas
och för att alla människor skulle vara bröder och systrar. Han visste att Jesus älskade
honom och väntade på honom i Paradiset. Han dog i september 1979 då han var 12 år.
Pater
Raimondo Calcagno föddes 1888 i den italienska staden Chioggia i en fattig fiskarfamilj
och visade tidigt sin kallelse att undervisa. Han blev präst i den helige Filippos
orden och undervisade ungdomar i hela sitt liv, särskilt fattiga. Även på dödsbädden
sa han till dem som ville tysta ungdomarna för att inte störa honom: ”Låt dem leka,
de stör mig inte”. Han ville alltid att de skulle vara glada och hängivna jungfru
Maria även om de var stojiga. Hans uppmaning var en enda: ”lev i kärlek”.