Påven: Att stödja missionsverksamheten gör att kristna invigs i en ”flod av glädje"

(18.06.2014) Att bedriva eller stödja missionsverksamheten gör att kristna invigs i en "flod av glädje" som uppstår genom att uppleva Guds kärlek och dela den med andra, skriver påven Franciskus. "Herrens lärjungar framhärdar i glädje när de känner Hans närvaro, gör Hans vilja och delar sin tro, sitt hopp och sin evangeliska kärlek med andra" skriver påven i sitt budskap inför Världsmissionsdagen, som firas den 19 oktober.

I sitt budskap, som presenterades den 14 juni, reflekterar påven över evangelieberättelsen om hur Jesus sänder ut 72 lärjungar i par för att förkunna att Guds rike var nära. Han refererar till Lukas 10:17 och skriver: "Lärjungarna återvände full av glädje. De var glada över deras makt att frigöra människor från demoner. Men Jesus varnade dem att inte glädjas så mycket över den makt som de hade fått, som över den kärlek de hade fått." "Lärjungarna upplevde Guds kärlek, men också möjligheten att dela den samma kärleken."

På Jesu tid som i vår egen, kan vissa människor inte acceptera denna kärlek eller glädjen i att dela den med andra för att de är "för upptagna av sig själva" eller "gör anspråk på att redan veta allt." De "små" i evangeliet, de människor som känner igen Guds kärleks gåva och delar den med andra, är "de ödmjuka, de enkla, de fattiga, de utslagna, de utan röst, som är tyngda av bördor, som Jesus beskrev som de "saliga".

”Guds kärlek och löftet om frälsning i Jesus Kristus är nyckeln till evig lycka, men också svaret på den tomhet och rädsla som kommer från ett liv som är inriktat på att uppnå makt och materiell rikedom”, skriver påven. Kristi lärjungar är "de som låter sig gripas allt mer av Jesu kärlek" och som "utmärks för deras brinnande passion för Guds rike och förkunnandet av evangeliets glädje."

Påven skriver att bristen på kallelser till prästerskapet, ordensliv eller till lekmännens missionsverksamhet i många delar av världen, ofta kan spåras till "frånvaron av apostolisk iver i komuniteter som saknar entusiasm och därmed misslyckas med att locka till sig andra."

"Glädjen i evangeliet födds genom mötet med Kristus och genom att dela med de fattiga" skriver påven. "Där det finns glädje, entusiasm och en önskan att föra Kristus till andra, uppstår genuina kallelser."

Att stödja kyrkans missionsverksamhet med sina böner och finansiella bidrag är ett "tecken på en självuppoffring, först till Herren och sedan till andra; på detta sätt kan ett materiellt bidrag bli ett medel för att evangelisera mänskligheten byggd på kärleken."