Påven: Det globala ekonomiska systemet leder oundvikligen till krig

(14.06.2014) Påven Franciskus har sagt att det globala ekonomiska systemet oundvikligen gynnar militära konflikter som ett sätt att berika de mäktigaste nationerna. Han fördömde också religiös fundamentalism, försvarade påven Pius XII och sa att han inte oroar sig över sin personliga säkerhet, därför att "i min ålder har jag inte mycket att förlora".

Påven Franciskus ord dök upp i en omfattande intervju som publicerades den 12 juni i den spanska dagstidningen ”La Vanguardia.”

"Vi lever i ett världsekonomiskt system som inte är bra," sa påven Franciskus. "Ett system där man för att överleva måste föra krig, så har stora imperier alltid gjort. Men eftersom man inte kan ha ett tredje världskrig, har man regionala krig. Och vad innebär det? Att vapen tillverkas och säljs, och på så sätt räddar de avgudadyrkande ekonomierna, de stora världsekonomierna som offrar människor vid foten av pengarnas idol, naturligtvis sina balansräkningar." Men påven underströk att globaliseringens brister inte bara är materiella utan även kulturella, eftersom det "utraderar skillnader". Han efterlyste ett ekonomiskt system som bevarar varje persons "egenart, rikedom, identitet".

Påven tog också upp frågan om religiöst inspirerat våld, och noterade att de kristna hade begått sådant våld i det förflutna, till exempel under det trettioåriga kriget på 1600-talet. Kristendomen, judendomen och islam ”alla har vi våra fundamentalistiska grupper, små i förhållande till resten", sa han. "En fundamentalistisk grupp, även om den inte attackerar någon, är våldsam. Fundamentalismens mentalitet är våld i Guds namn."

Intervjun med korrespondent Henrique Cymerman genomfördes på måndagen, dagen efter att påven Franciskus ledde en fredsbön i Vatikanens trädgårdar tillsammans med Israels president Shimon Peres och palestiniernas president Mahmud Abbas. Påven sa att händelsen ägde rum trots skepsis från sina medarbetare. "Det var inte lätt," sa påven. "Här i Vatikanen sa 99 procent att det inte skulle hända och efteråt växte den procenten."

Påven Franciskus sa att den ekumeniske patriarken Bartholomeus I beslut att delta i fredsbönen var ett "riskabelt beslut" eftersom det lämnade honom öppen för förebråelser från andra ortodoxa kristna, "men han behövde förlänga denna ödmjuka gest".

Påven sa också att öppnandet av Vatikanens arkiv som rör Förintelsen "kommer att kasta mycket ljus" över ämnet, i synnerhet om påven Pius XII, som kritiker hävdar inte sa eller gjorde allt han kunde för att motsätta sig det nazistiska folkmordet. "De har dumpat allt på stackars Pius XII. Men man måste komma ihåg att han en gång sågs som den stora försvararen av judarna" sa han. "Jag säger inte att Pius XII inte gjorde fel - jag gör själv en hel del fel - men man måste tolka hans roll i tidens sammanhang. Var det bättre, till exempel att han inte talade för att undvika att fler judar dödades, eller att han talade?"

Påven Franciskus uttryckte sin irritation över vad han betecknade som en dubbel standard för att bedöma påven under Andra Världskriget. "Ibland får jag ett litet utfall av existentiell nässelfeber när jag ser att alla vill åt kyrkan och Pius XII, och de glömmer stormakterna", som misslyckades med att bomba de tåglinjer som ledde till de nazistiska dödslägren.

Han reflekterade över kristendomens judiska ursprung och sa att "man kan inte leva sin kristendom, man kan inte vara en sann kristen, om man inte känner igen dess judiska rot". Han definierade antisemitismen som ett fenomen som i allmänhet tillhör den politiska högern snarare än vänstern, men inte som en "sträng regel".

Påven Franciskus diskuterade också sina prioriteringar och sin ledarstil som påve. "Jag hade inte någon personlig agenda som jag bar under armen, bara för att jag aldrig trodde att de skulle lämna mig här, i Vatikanen", sa han. "Det jag gör är att utföra" de rekommendationer som kardinalerna lade fram före konklaven i mars 2013. Bland dessa rekommendationer, sa påven, var större samråd med externa rådgivare, som ledde till etableringen av ett kardinalsråd med åtta medlemmar.

På frågan om hur han skulle vilja bli ihågkommen i historieböckerna, sa påven: "’Att han var en god man, han gjorde vad han kunde, han var inte så illa.’ Jag skulle vara nöjd med det."

Han medger att han fortfarande agerar som en församlingspräst på vissa sätt, till exempel genom att stänga av lamporna för att spara pengar, men påven som är världsberömd för sitt informella sätt, insisterade på han tar sitt aktade ämbete på allvar. "Man ska inte spela på att vara en påvlig församlingspräst. Det skulle vara omoget" sa han. "När en statschef kommer, måste jag ta emot honom med all den värdighet och protokoll som han förtjänar. Det är sant att jag har mina problem med protokoll, men man måste respektera det."

Påven erkände att hans tillgänglighet till folkmassorna, som under hans besök i Brasilien 2013, har lämnat honom sårbar för attentat, men han sa att hans säkerhet "är i Guds händer". "Jag kan inte hälsa på en nation och tala om för den att jag älskar den inifrån en sardinburk, till och med en gjord av glas. För mig är det som är en mur" sa han. "Det är sant att något kan hända mig, men låt oss vara realistiska, vid min ålder har jag inte mycket att förlora."

På frågan om fotbolls-VM, som invigdes i Brasilien den 12 juni sa den fotbollsälskande påven med ett skratt att han hade lovat brasilian sin neutralitet, på grund av deras traditionella rivalitet med hans hemland Argentina.