"Ingen får bedriva våld i Guds namn!" Påven möter den muslimska stormuftin i Jerusalem

(26.05.2014) På måndagsförmiddagen ägde en rad artighetsvisiter rum som är en del av protokollet för påven Franciskus besök i det Heliga Landet. Den första etappen var mötet med Stormuftin i Jerusalem, shejk Muhammed Ahmad Hussein, och med ”Waqf” som är presidenten för det högsta muslimska rådet, som har som uppgift att förvalta islams religiösa helgedomar. De båda tog emot påven framför Klippdomen, i närheten av al-Aqsa moskén, som byggdes i början på 700-talet.


Under möter, vid vilket andra eminenta muslimska personer även deltog, talade först stormuftin till påven, som sedan i sin tur svarade med ett tal i vilket han utgick från Abraham, som både judar, muslimer och kristna ser som sin tros fader, om än på olika sätt, och ett föredöme att följa. Påven fokuserade på att Abraham var en pilgrim:


”Abraham levde som en pilgrim i detta land. Han lämnar sitt eget folk, sitt eget hem, för att följa det andliga äventyr som Gud kallade honom till. En pilgrim är en person som väljer fattigdom, och börjar vandra, driven av en längtan till ett stort mål. En pilgrim lever på hoppet om ett löfte (jfr. Heb 11,8-19). Detta var Abrahams villkor, och det bör vara vår andliga attityd. Vi kan aldrig anser oss självförsörjande herrar över våra liv; Vi kan inte förblir stängda, trygga i vår tro. Inför Guds mysterium är vi alla fattiga, och vi inser att vi alltid måste vara redo att gå ut ur oss själva, och lyda Guds uppmaning till oss, öppna för framtiden som han vill bygga oss.”


Påven sa vidare att ”vi inte är ensamma på vår jordiska pilgrimsfärd. Den korsars ständigt av andra troende bröder. Ibland delar vi samma väg, ibland gör vi ett uppehåll tillsammans. Jag är tacksam för dagens möte, ett välkommet avbrott tillsammans, tack vare er gästfrihet.”


”Vi inte får glömma att Abrahams pilgrimsfärd var en uppmaning till rättvisa: Gud ville att han skulle vittna om hans handlingar och följa dem. Även vi måste vittna om Guds handlingar i världen, och vi känner oss uppmanade att främja fred och rättvisa; att vädja i bön om dessa gåvor och att lära oss om barmhärtighet, om själens storhet och medlidande.”


Påvens innerliga vädjan avslutade talet: ”Vänner, min vädjan går till alla människor som identifierar sig med Abraham: respektera varandra och låt oss älska varandra som bröder och systrar! Låt oss lära oss att förstå varandras smärtor! Ingen får motivera våld i Guds namn. Låt oss arbeta tillsammans för fred och rättvisa! Salam”