Prästvigningens sakrament

(26.03.2014) Lyssna här: Vi har redan sett att de tre sakramenten, dopet, bekräftelsen och eukaristin tillsammans utgör den “kristna initiationens” mysterium. Det är en enda nådenhändelse som återföder oss i Kristus. Detta är det grundläggande kall som alla har gemensamt i kyrkan som lärjungar till Herren Jesus. Dessutom finns det två sakrament som motsvarar två särskilda kall: prästvigningen och ätkenskapet. De utgör två stora vägar längs vilka en kristen kan göra sitt liv till en kärleksgåva i Kristi efterföljd och namn och så bidra till att bygga kyrkan.

Vigningen är indelad i tre grader: episkopat, presbyterat och diakonat. Den är ett sakrament som gör att man kan utöva det uppdrag som Herren Jesus anförtrodde åt apostlarna, att föra hans hjord på bete, i hans Andes kraft och enligt hans hjärta. Att föra Jesu hjord på bete har inget med mänsklig kraft eller egen makt att göra. Det handlar om Andens kraft och enligt hans hjärta, Jesu hjärta som är ett hjärta av kärlek. Prästen, biskopen, diakonen måste föra Herrens hjord på bete med kärlek. Om han inte gör det med kärlek är det meningslöst. De tjänare som väljs ut och vigs till denna tjänst förlänger så Jesu närvaro i tiden om de gör det med den Heliga Andens makt i Guds namn och med kärlek.

1. En första aspekt. De som vigs blir gemenskapens ledare. Men för Jesus är ”att leda” att använda sin auktoritet för att tjäna, som han själv har visat och och lärt sina lärjungar med dessa ord: ”Ni vet att härskarna är herrar över sina folk och att furstarna har makten över folken. 26Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare, 27och den som vill vara den förste bland er skall vara de andras slav. Inte heller Människosonen har kommit för att bli tjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många” (Matt 20:25-28, Mark 10:42-45). En biskop som inte tjänar sin gemenskap gör inte rätt. En präst som inte tjänar sin gemenskap gör inte rätt.

2. Denna sakramentala förening med Kristus kommer också till uttryck i en lidelsefull kärlek till kyrkan. Vi kan tänka på stycket i Efesierbrevet där Paulus säger att Kristus “har älskat kyrkan och utlämnat sig själv för den för att helga den genom reningsbadet i vatten och genom dopordet. Ty han ville själv låta kyrkan träda fram till sig i härlighet utan minsta fläck eller skrynkla” (5:25-27). Den vigde viger sig ehl och hållen åt sin gemenskap och älskar den av hela sitt hjärta: den är hans familj. Biskopen och prästen älskar kyrkan i sin egen gemenskap, de älskar den med styrka, så som Kristus älskar kyrkan. Detsamma säger Paulus om äktenskapet: brudgummen älskar sin hustru som Kristus älskar kyrkan. Det är ett stort kärleksmysterium: både det vigda prästadömet och äktenskapet, två sakrament som är de vägar längs vilka många människor går till Herren.

3. En sista aspekt. Aposteln Paulus uppmanar sin lärjunge Timoteos att inte försumma utan att ständigt ge nytt liv åt den gåva han bär i sig: gåvan som han har fått genom handpåläggelse (jfr 1 Tim 4:14; 2 Tim 1:6). Om biskopens och prästens uppdrag inte får näring genom bön, genom att lyssna till Guds ord och genom att varje dag fira eukaristin och regelbundet ta emot botens sakrament, då se rman inte längre den ätke innebörden i det egna tjänandet och den glädje som kommer av en djup gemenskap med Jesus.

4. Den biskop som inte ber, som inte lyssnar till Guds ord, som inte firar mässan varje dag, som inte biktar sig regelbundet, och samma sak gäller präster, förlorar med tiden gemenskapen med Jesus och blir en medelmåtta som inte är bra för kyrkan. Därför måste vi hjälpa biskopar och präster att be, att lyssna till Guds ord som är varje dags måltid, att fira eukaristin varje dag, och att bikta sig regelbundet. Detta är viktigt för det gäller helgandet av biskopar och präster.

5. Jag tänkte avsluta med något jag just kom att tänka på. Hur gör man för att bli präst, var kan man köpa tillträde till prästadömet? Nej, dem kan man inte köpa. Det är en initiativ som Herren tar. Herren kallar. Han kallar var och en av dem som han vill skall bli präster. Kanske finns här några unga män som har känt detta kall i hjärtat, som vill bli präster, som vill tjäna andra i det som kommer från Gud, som vill ägna hela livet åt att undervisa om tron, döpa, förlåta, fira eukaristin, ta hand om sjuka... hela livet. Om någon av er har känt detta i hjärtat är det Jesus som har låtit er känna det. Ta vara på denna inbjudan och be att den skall växa och bära frukt i hela kyrkan.