Påven till Neokatekumenal Vandring "Se upp för att stanna, att gå fel och att strosa runt istället för att vandra"

(17.03.2014) På söndagseftermiddagen gjorde påven Franciskus sitt 5:e besök i en romersk församling, återigen i förorten, denna gång i den stora församlingen Santa Maria dell’Orazione i Guidonia.

Strax före den heliga mässan som påven firade där, ägde ett kort möte rum mellan honom och en grupp i Neokatekumenal Vandring som tillhör församlingen. ”Vandring” var just fokus när påven talade till dem, och samtidigt som han beskrev det fundamentala i att vandra, varnade han för ”två faror och en fälla”.

”Jag tycker om att höra att en person vandrar”, sa påven. ”Det betyder att personen i fråga är öppen, letar efter något och har ett mål. Som Abraham som på Gud uppmaning begav sig iväg, utan att veta resans mål, men med tillit till Gud. Gud ville rädda ett folk som vandrade. Under fastan vi är ett folk som vandrar mot påsk. Herren vill bara rädda oss om vi går framåt, för han har skapat ett folk som vandrar framåt, och i vårt andliga liv vill han alltid att vi ska fortsätta framåt.”

”Men det finns två faror och en fälla på vägen. Den första faran är att stanna. Att hitta en plats man gillar och inte gå vidare. Vad händer när man står stilla? Som med en sjö utan ström – vattnet korrumperas. Personen korrumperas eftersom dess kallelse är att vandra.”

”Den andra faran är att välja fel väg. Syndens väg. Nä vi syndar väljer vi fel väg och då måste vi inse att vi syndat och valt fel väg. Genom att be Herren om förlåtelse, som det förlorade fåret, och låta oss ledas rätt, föra att fortsätta att gå framåt.”

Vilken är fällan? Jo, fällan är att inte vandra utan att strosa hit och dit. De som är lite här och där utan att vandra. Utmärkande för dem är att de inte har någon riktning. Detta är en fälla, att inte vandra utan att istället strosa runt. Det är en helt annan sak.”

Påven tackade de samlade ur Neokatekumenal Vandring för vad de gör och uppmanade de om att be om nåden att vandra och inte strosa.