”Är Kristus delad?" Kardinal Kurt Koch inför Böneveckan för kristen enhet

(16.01.14) Kardinal Kurt Koch understryker i en intervju med den italienska nyhetsbyrån Sir, att påven Franciskus fortsätter i sina företrädares fotspår och främjar den ekumeniska dialogen med ortodoxa, anglikaner, lutheraner och reformerade kyrkor. Ordföranden i det Påvliga rådet för främjandet av kristen enhet intervjuades inför böneveckan för kristen enhet. Böneveckan firas samtidigt i 75 länder världen över, under perioden 18–25 januari med temat ”Är Kristus delad?". Årets tema har sitt ursprung i 1 Kor 1:1–17. Aposteln Paulus undrar över den mångfald och uppdelning som råder i Korint. Har Kristus blivit delad?

Kardinalen betonade vikten av påvens kommande resa till det Heliga landet mellan den 24 och 26 maj, då man har planerat ett möte med den ekumeniske ledare patriarken Bartholomeus I, 50 år efter det historiska mötet mellan påven Paulus VI och patriarken Athenagoras. När det gäller möjligheten till ett möte med patriarken Kirill av Moskva, betonade Kardinal Koch vikten av "förberedelsefasen" inför ett sådant historiskt möte, eftersom "det skulle vara första gången som en patriark av den ryska ortodoxa kyrkan möter en påve".

Slutligen, när det gäller frågan om påvens anspråk på primatet över hela kristendomen, sa kardinalen att sedan Andra Vatikankonciliet så har alla påvar betonat de kristnas enhet, och att "deras primat inte är ett hinder, utan en brygga för ekumeniken."

Det Andra Vatikankonciliet underströk att påvens primat utövas inom biskopskollegiet. Han kan inte tänkas utan biskoparna, likaväl som biskoparnas kollegiala ansvar för hela kyrkan aldrig utövas annat än i gemenskap med påven.

I Kristus är vi alla ett, men påvens primat utgör dock det största hindret för kyrkornas återförening. ”Du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den.” Dessa Jesu ord i Matteusevangeliet (16:18) hör till de bibelord som är mest omstridda och samtidigt haft störst verkan i den kyrkliga och politiska historien. Enligt katolsk lära har Jesus med dessa ord gett ett primat över hela kyrkan åt aposteln Petrus, ett primat som ger honom och hans efterträdare befogenhet att styra kyrkan, stifta och tillämpa kyrkolag, samt att på ett bindande sätt uttala sig i trosfrågor, samtidigt som han inte är underkastad någon annan domare än Herren själv.

Anglikaner, lutheraner och reformerta avvisar dogmen om påvens primat och ofelbarhet. Men därmed är det inte sagt att de alla helt avvisar primatet. I de ekumeniska dialogerna mellan anglikaner och katoliker och mellan lutheraner och katoliker har man i olika grad uttalat sig för möjligheten av någon form av Petrusämbete eller primat i kyrkan.

Den östliga traditionen betonar kyrkan som en enhet av lokalkyrkor, vilka alla leds av biskopar med samma uppdrag och ställning. Man förstod Jesu ord till Petrus i Matt 16:18 så att klippan syftade på den tro Petrus bekände. På denna skall kyrkan bygga, och alla biskopar har Petri ämbete, att vaka över trons renhet och vara herdar för fåren. Samtidigt erkänner man ett slags primat för Roms biskop eller åtminstone för kyrkan i Rom. Det är istället omfattningen och motiveringen som är kontroversiell.


I Rom växer den andra bilden av kyrkan fram, den som även förutsätter tanken på kyrkan som en gemenskap av lokalkyrkor, men som framförallt betonar nödvändigheten att bevara enheten i kyrkan. Därför betonar man starkt Petri ämbete som ett enda, och som den enhetsbevarande faktorn i kyrkan.