Påven i ny intervju: fastna inte "i ideologier och världsliga attityder"
(16.12.2013) "Julen är för mig hopp och ömhet ... " Intervjun som påven Franciskus
har gjort med Andrea Tornielli på den italienska dagstidningen ”La Stampa” börjar
med en reflektion om julens mening. Samtalet mellan de två varade i en och en halv
timme under vilken den Helige Fadern tog upp barnens lidande, den dramatiska världshungern,
relationen mellan den katolska kyrkan och andra kristna samfund och frågor berörande
äktenskapet och familjen som står i centrum av nästa synod.
Det är den första
julen som Franciskus firar som påve och han förklarar vad julen är med sin vanliga
enkelhet: "Det är mötet med Jesus. Julen är mötet mellan Gud och hans folk. Den är
också en tröst, ett trösterikt mysterium."
”Julen berättar för oss om hopp
och ömhet.” Svarade påven som en inbjudan till alla kristna att inte vara ”en kall
kyrka, som inte vet var den ska gå och fastnar i ideologier och världsliga attityder”.
Påven Franciskus upprepar sin kritik mot stereotyper och trivialisering av
julfirandet med några övertygande ord: "När du inte har möjlighet eller om du är en
mänsklig situation som inte tillåter dig att förstå julens glädje, upplever du julen
som världsligt kul. Men mellan djup glädje och världsligt kul är det en skillnad.
Vidare i intervjun talar påven om resan till det Heliga landet, 50 år efter
Paulus VI:s historiska resa dit. Påven uttrycker sin glädje över att möta honom som
han kallar "min bror Bartholomeus” patriark av Konstantinopel.
Då påven tar
upp frågorna om lidande oskyldiga barn, på vilka det inte finns några svar säger han
att det som återstår är att överlämna till Gud, "att lita på hans blick”, sa påven.
Vad gäller smärtan att se hungrande barn uppmanar påven till att skaka om likgiltigheten
och undvika slöseri. Påvens kompass är den katolska kyrkans sociallära, och han förklarar
så den kritik som riktats mot honom med hänvisning till Evangelii Gaudium. Ekonomin
misslyckas alltid med att förbättra de fattigas tillstånd även i tider av välstånd.
Journalisten frågar honom om han känner sig kränkt av att bli kallad "marxist”. Påven
säger ”nej, det är en felaktig ideologi, men jag känner många marxister som är goda
människor, och därför känner jag mig inte förolämpad”.
Kristen enhet är en
prioritet. Franciskus säger att det idag finns något han kallar en ”ekumenik i blodet"
och han förklarar: ”i många länder dödas kristna utan åtskillnad” men enheten är en
nåd som ännu måste komma. På frågan om kommunion till frånskilda och omgifta, tar
påven inte ställning utan skjuter på det till konsistoriet i februari och till biskopssynoden
i oktober 2014. Han betonar ävven behovet av försiktighet "inte som en kvävande attityd,
utan som en dygd som styr oss”.
På frågan som gäller det korrekta förhållandet
mellan kyrkan och politiken, säger påven att det rör sig om olika uppgifter, men att
man måste enas i att hjälpa folket. "Politik är ädelt ”- sa Franciskus och citerade
Paulus VI – det är en av de högsta formerna av välgörenhet. Vi smutsar ner den när
vi använder politiken för att göra affärer”. Slutligen en reflektion om kvinnornas
roll i kyrkan, en roll som bör värderas, inte ”klerikaliseras”.