Påven till kristet ekumeniskt symposium: Må stat och Kyrka samarbeta för det gemensamma bästa

(30.08.2013)"Kristnas liv och den världsliga makten. Historiska frågor och aktuella perspektiv i öst och väst" är temat för det trettonde kristna ekumeniska symposiet i Rom som inramas av Konstantinåret, firandet av Milanoediktet 1 700 år, Milanoediktet som skrevs år 313. Symposiet öppnades vid det ambrosianska katolska universitetet och förs fram av det påvliga universitetet Antonianum i Rom tillsammans med den teologiska ortodoxa fakulteten vid universitetet Aristotele i Thessaloníki i Grekland. Lyckönskningar till arbetet har kommit från påve Franciskus och från patriark Bartolomeus I i varsitt budskap:

Påven skriver i sitt budskap att Konstantins ”historiska beslut” som stadgade religionsfrihet för kristna, öppnade nya vägar för spridandet av Evangeliet och ”bidrog i allra högsta grad till födelsen av den europeiska civilisationen". Så det är alltså bra att "minnas denna händelse” då man såväl i väst som i öst är övertygade om att den civila makten kan finna sin begränsning gentemot Guds lag och kräver rätten till samvetsfrihet och medvetenhet om att kyrkliga myndigheter och statsmakter är kallade att samarbeta för det gemensamma bästa i det mänskliga samhället. Även Bartolomeus I betonar i sitt budskap vikten av Konstantins Edikt som tillät de kristna ”ett fritt utövande av sina kulturella och religiösa plikter” och att temat Kristnas liv och den världsliga makten är aktuellt även i våra dagar. Nu utsätts man för frestelser som påverkar det kristna livet genom i vissa fall maktens inflytande. Och andra former att politisk makt som i dagens samhälle arbetar negativt eller sätter personer liv i fara.

Vad är avsikten med symposiet? Vatikanradion frågade Fader Paolo Martinelli , rektor vid univeristetet Antonianum :

Idén är den att lyssna på och ta del av ömsesidiga traditioner i öst och i väst, för att bättre lära känna de olika teologiska, andliga och även historiska traditionerna. Medvetna om att delvis också utgå från firandet av Konstantinåret. Och aktuella skillnader kring hur man närmar sig frågor kring politisk makt och kristet liv i öst och i väst. Vi lever i en alltmer globaliserad värld; våra samhällen är pluralistiska och även våra olika traditioner har djupt gått isär med tiden och nu är vi kallade att samarbeta bättre, för att se till att den kristna närvaron i samhället spelar en större och tydligare roll i vår tids sociala och kulturella sammanhang.

Blir det då en fördjupad efterforskning kring historia, teologi och andlighet? Öst och väst har ju också blivit två myntade ord för andra koncept..

Medan det just i historien har handlat om skillnaderna mellan katolska och ortodoxa traditioner. Idag bemöter vi mer allmänna teman. Till exempel är temat som man möter, just den sekulära staten, ett nytt koncept av staten som den moderna epoken och vår nutida epok står inför.

Det diskuteras mycket i dessa dagar kring de kristnas roll och hur man kan påverka samhället positivt, men alla är inte överens om hur det ska gå till.

Under den moderna epoken har öst- och västkyrkorna blivit mer olika. Vi i väst har konfronterats med en modern stat och dess sekularism med en stor skillnad mellan den statliga makten och Kyrkan medan man i öst har haft en större samordning då traditionen har varit större. Det som kan vara intressesant att konfrontera synen på hur tron levs och att det inte bara kan ligga inom samhällslivets ramar eller som något privat och individuellt. Troslivet och den kristnas liv bidrar med att ge ett pluralistiskt samhälle genom alla olikheter. Detta är något som förstås vi i väst har känt av den senaste tiden, men som vi även har gemensamt med öst som nu genomgår förändringar.