Påve Franciskus favoritmusik

(07.08.2013)Lyssna här: Ett av påve Franciskus favoriter bland musikaliska verk har vi fått veta är Leonora av Beethoven. Operan Leonora i två akter kallades mot Beethovens vilja vid uppförandet år 1805 för Fidelio oder die eheliche Liebe, Fidelio eller den äktenskapliga kärleken men för version två och tre år 1806 och 1814 användes namnet Fidelio. Vi lyssnar ur utvalda stycken under programmet från en inspelning från 1941 från Metropolitanoperan i New York under ledning av den tysk-amerikanske Bruno Walter där vi hör den norska legendariska sopranen Kirsten Flagstad i titelrollen. I librettot till cd:n inleder Richard Caniell med orden: ”Kraften i verket Fidelio spänner över såväl den mänskliga andens uppmaning till frihet och ett liv adlat av stort mod och oövervinnelig kärlek, som över Beethovens oförglömliga musik.”

Historien baseras på en verklig händelse. Vi läser i Sohlmans musiklexikon: Hos fångvaktaren Rocco störs dottern Marcellina i husliga bestyr av den uppvaktande portvakten Jaquino, som avvisas därför att Marcellina älskar Fidelio. Denne är emellertid en kvinna, Leonora, som iförd manskläder lyckats få anställning vid fängelset, där hon tror sig kunna finna sin man Florestan, vilken hon misstänker ha fängslats av den politiske motståndaren guvernör Pizarro. Fyra olika personer, Fidelio, Marcellina, Rocco – som hoppas på lycklig förening mellan dottern och Fidelio – och Jaquino stämmer upp den berömda kvartetten, där de i fri kanonform på samma tema sjunger om mycket olika känslor.

Tyrannen Pizarro anländer och befaller Rocco att mörda Florestan för att undvika upptäckt. Leonora/Fidelio bönfaller Rocco om att få släppa ut fångarna i frisk luft för att se om Florestan är bland dem. Här hör vi fångarnas kör ”O welche Lust..” ungefär ”Å så skönt”:

Men Florestan ligger fastkedjad djupt nere i en fängelsehåla, där han i andra aktens början drömmer om frihet. I stället kommer Rocco med den motvilligt ditförda Fidelio för att gräva hans grav – Fidelio forskar mer i mörkret efter fångens ansikte än hjälper till med grävandet. När Pizarro skall mörda Florestan (Rocco vägrar), störtar Fidelio emellan med orden ”mörda först hans hustru!”. Just då ljuder trumpetfanfarer utifrån. Dessa fanfarer är kända från operans ouvertyrer, de så kallade Leonoraouvertyrerna. Ministern kommer på inspektion, Pizarro avslöjas, alla fångar släpps fria och Fidelio får själv befria Florestan varefter alla stämmer upp en lovsång till friheten.

(Katarina Agorelius)