Katolska kyrkan i Kroatien välkomnar officiellt inträdet i EU

(07.07.2013) – Majoriteten i den kroatiska befolkningen ser landets inträde i EU efter åren av väntan med nykter blick. Det säger Alojz Ivanisevic, professor i östeuropeisk historia vid Wien universitet, i en intervju i Vatikanradion. Den 1 juli blev Kroatien medlemsstat i EU och dess landgräns med icke-EU-grannarna Bosnien, Serbien och Montenegro blir nu den nya yttre gränsen för EU:s 28 medlemsstater.

– Den senaste opinionsmätningen visar att mellan 42 och 45 procent (av kroaterna) är positiva. Tidigare var de många fler, för man väntade sig förstås mycket av EU. Idag ser man det klarare. Stämningen är sådan att ekonomin står i centrum för att det finns så många arbetslösa, särskilt bland de unga. Det är de verliga problemen, säger Ivanisevic.

Han ser inte ännu hur Kroatien skall landa i EU:s famn. Som ”de största byggplatserna” betecknar han korruptionen och den bräckliga ekonomin i landet. Inom det kroatiska samhället finner han dessutom en stark polarisering. Vissa nationalistiska krafter är ännu inte beredda att öppna sig för en gemensam framtid i Europa, anser han.

– Det sägs ofta att majoriteten i Kroatien redan känner sig tillhöra Europa och att man sedan hundratals år har nära kulturella förbindelser med Central- och Västeuropa. Men problemet är, tror jag, att man blickar allför mycket bakåt i tiden och alltför lite skärskådar nutiden. För Europa såg helt annorlunda ut för hundra eller tvåhundra år sedan jämfört med idag, betonar Ivanisevic.

Katolska kyrkan i Kroatien välkomnar officiellt inträdet i EU. Men helt införstådd med regeringens proeuropeiska kurs är den inte, framhåller Ivanisevic.

– Det finns ett stort problem: den kroatiska kyrkan bekänner sig tll Europa, till det kristna Europa, men den opponerar sig starkt mot det som sker i Europa idag eller det som är dagens värderingar i Europa.

– De kallar det ”ett avkristnat Europa” och tar med kraft avstånd från det. Med andra ord: detta pluralistiska, sekulära samhälle vet den kroatiska kyrkoledningen inte hur den skall förhålla sig till.

Motsättningar inom landet har enligt Ivanisevic bidragit till en ”kulturkampsliknande stämning”, som han formulerar det. Förutom de politiska och ekonomiska utmaningarna finns det alltså i det egna samhället åtskilligt med diken eller klyftor att övebrygga, anser Ivanisevic.