Guds folk

(13.06.2013) Lyssna här: Idag tänkte jag tala om ett annat uttryck som Andra Vatikankonciliet har använt för att beskriva kyrkan, nämligen “Guds folk” (jfr Lumen gentium 9; Katolska kyrkans katekes 782). Jag tänkte göra det med hjälp av några frågor, som var och en kan reflektera över.


1. Vad innebär det att vara “Guds folk”? Först och främst betyder det att Gud inte hör till något särskilt folk. Det är han som kallar, som sammankallar oss, som inbjuder oss att höra till sitt hans folk, och denna inbjudning riktas till alla utan undantag, för Guds barmhärtighet “vill att alla skall räddas” (1 Tim 2:4). Jesus säger inte till apostlarna eller till oss att bilda någon exklusiv grupp eller elit. Jesus säger: gå ut och gör alla folk till lärjungar (jfr Matt 28:19). Paulus säger att i Guds folk, i kyrkan, “är ingen längre jude eller grek, .... Alla är ni ett i Kristus Jesus” (Gal 3:28). Jag skulle också vilja säga till den som känner sig långt från kyrkan, som är blyg eller likgiltig, som tror sig inte längre kunna förändras: Herren kallar också dig att höra till hans folk, och han gör det med stor respekt och kärlek! Han inbjuder oss att höra till detta folk, Guds folk.


2. Hur blir man medlem av detta folk? Det är inte genom den fysiska födelsen utan genom en ny födelse. I evangelierna säger Jesus till Nikodemos att man måste födas från ovan, av vatten och ande för att träda in i Guds rike (cfr Gv 3,3-5). Det är genom dopet som vi förs in i detta folk, genom tron på Kristus, som är en gåva från Gud som måste näras och få växa under hela vårt liv. Låt oss fråga oss: hur kan jag låta den tro växa som jag fick när jag döptes? Hur kan jag låta den tro växa som jag har fått och som Guds folk besitter?


3. En annan fråga är: vad har Guds folk för lag? Det är kärlekens lag, kärleken till Gud och nästan enligt det nya bud som Herren har gett oss (jfr Joh 13:34). Men det är en kärlek som inte är steril känslosamhet eller något luddigt. Den är att erkänna Gud som livets ende Herre, och på samma gång att ta emot nästan som en verklig broder och övervinna splittringar, rivalitet, missförstånd och egoism. Dessa bägge aspekter hänger ihop. Vi behöver ännu vandra länge för att leva konkret enligt denna nya lag, lagen från den heliga anden som verkar i oss, nästankärlekens och kärlekens lag! När vi ser i tidningar eller på tv att det förekommer krig mellan kristna undrar vi hur det är möjligt. Krig mitt i Guds folk, krig på grund av avundsjuka och svartsjuka i kvarteren och på arbetsplatserna, krig i en och samma familj. Vi måste be Herren att låta oss förstå denna kärlekens lag och hur bra det är att älska varandra som verkliga syskon. Vi har väl alla människor som vi tycker mer eller mindre om. Kanske är några av oss arga på någon. Då tänkte jag att idag kan vi säga till Herren: Herre, jag är arg på honom eller henne; jag ber till dig för honom eller henne. Att be för dem vi är arga på är ett bra steg framåt i denna kärlekens lag. Detta kan vi göra idag.


4. Vad har detta folk för uppdrag? Dess uppdrag är att bära ut Guds hopp och räddning till världen; att vara ett tecken för Guds kärlek som kallar alla till att bli hans vänner; att vara surdeg som låter hela degen jäsa, salt som ger smak och bevarar från förruttnelse, att vara ett ljus som lyser upp. Det räcker att öppna en tidning för att se att det onda finns omkring oss, djävulen är i arbete. Men jag vill säga med hög röst att Gud är starkare. Tror ni detta, att Gud är starkare? Vi säger alla tillsammans att Gud är starkare! Vet ni varför han är starkare? För han är Herren, den ende Herren. Och jag skulle vilja tillägga att om världen är dunkel och präglad av det onda kan den ändå förändras, om vi börjar med att bära ut evangeliets ljus, först och främst med vårt liv. Om en enda människa tänder ett ljus på stadion, som på olympiska stadion här i Rom eller San Lorenzo-stadion i Buenos Aires, så märks det knappt, men om alla de över 70.000 åskådarna tänder var sitt ljus, då blir hela stadion upplyst. Låt vårt liv vara Kristi ljus. Tillsammans skall vi bära ut evangeliets ljus till hela världen.


5. Vad har detta folk för mål? Målet är Guds rike, som inleddes här på jorden av Gud själv och som måste utvidgas till det fullbordas, när Kristus, vårt liv, kommer (jfr Lumen gentium, 9). Målet är alltså full gemenskap med Herren, familjegemenskap med Herren, att träda in i hans eget gudomliga liv, där vi skall leva i hans gränslösa kärleks glädje, en full glädje.


Att vara kyrka, att vara Guds folk enligt Faderns stora plan, innebär att vara Guds surdeg i denna vår mänsklighet, att förkunna och bära ut Guds räddning till denna vår värld, som ofta går vilse och behöver svar som uppmuntrar, som ger hopp, som ger ny kraft på vandringen. Kyrkan måste vara en plats full av barmhärtighet och Guds hopp, där var och kan känna sig mottagen, älskad, förlåten och uppmuntrad att leva evangeliets goda liv. Och för att vår nästa skall känna sig mottagen, älskad, förlåten och uppmuntrad måste kyrkan ha dörrarna öppna så att alla kan gå in. Och vi måste gå ut genom samma dörrar och förkunna evangeliet.