Benedictus XVI fyller 86 år. Minnen från barndomen -Vi var ett hjärta och en själ

(16.04.2013)Benedictus XVI fyller 86 år. Som vi vet föddes påven emeritus i den lilla Bayerska staden Marktl am Inn den 16 april 1927. Den dagen, berättar Joseph Ratzinger i en självbiografi som publicerades på 90-talet, var det Påskafton och jag döptes morgonen efter med påsknattens heliga vatten. Påven emeritus har alltid sett detta som ett tecken. Vatikanradion har sammanställt påve Benedictus svar till en flicka som vid Världsmötet för familjen i Milano den 2 juni förra året frågade påven om hans barndom.


Det viktigaste tillfället för min familj var söndagen. Benedictus XVI påminde med glädje sin barndom i Bayern, som hade som sin kärna i Herrens dag. Påven mindes att söndagen började redan på lördagen i familjen Ratzinger, då hans pappa läste söndagens texter och på så sätt gick han och hans bror Georg in i liturgin och i en atmosfär av glädje.


Nästa dag gick vi till mässan. Mitt hem ligger nära Salzburg, så det spelades mycket musik - Mozart, Schubert, Haydn - och när Kyriet började var det som himlen öppnade sig. Och sedan var förstås den stora lunchen tillsammans viktig.


För den lille Joseph, har musiken alltid varit en glädje. Han kommer ihåg att man sjöng mycket i familjen också för att hans bror, som senare blev kördirigent i katedralen i Regensburg, redan vid ung ålder skrev små kompositioner. Förutom musiken tyckte familjen mycket om att promenera på stigar som Bayern är fulla av.


Vi bodde nära en skog så att promenera i skogarna var något mycket fint, med äventyr och lekar och så vidare. Med ett ord, vi var ett hjärta och en själ med många gemensamma erfarenheter, även i svåra stunder, för det var krig, först diktatur och sedan fattigdom.


Påven Benedictus betonade den ömsesidiga kärleken som fanns i familjen. En så stark kärlek att den gav glädje i enkla saker och på så sätt kunde man övervinna och utstå de svåraste prövningar.


Jag tror att detta var väldigt viktigt: att även små saker gav glädje för på så sätt uttryckte man sin kärlek till sin nästa.


På så sätt tillade han, växte vi upp med att vara säkra på att det är gott att vara en människa, för att vi såg Guds godhet som speglade av sig på föräldrarna och syskonen. Så fin var Benedictus XVI:s barndom och med ett leende berättade han att han tänker sig Paradiset just så:


Så genom denna anda av förtroende, glädje och kärlek var vi lyckliga och jag tänker mig att Paradiset är just så som det var i min barndom. På så sätt hoppas jag att komma hem den dag då jag går till den andra sidan världen.