Händels Messias

(24.12.2012) Lyssna här: Messias uppfördes mer än femtio gånger under kompositören Georg Friedrich Händels livstid. Han uruppförde verket den 13 april i Dublin år 1742 men först nio år senare uppförde det för första gången i en kyrka även då av kompositören själv. Oratoriet Messias i tre delar har sammanlagt fyrtiofem recitativ, arior och körer förutom de två instrumentala styckena, den inledande Symfonin och Pastoralen. Det ena stycket är mer storslaget och vackert än det andra. - Ett helt fantastiskt verk helt ämnat Jesus. Verket, som Händel skrev på endast tjugoen dagar framförs än idag i kyrkor och konsertsalar över hela världen kring jultiden och påsktiden. Själv uppförde han Messias vid fastan och påsken då texten i den tredje delen baseras på uppståndelsen och återlösningen. Men även på Händels tid utfördes oratoriet under advent. Denna tradition spred sig snabbt, särskilt i anglosaxiska länder. Man delar ofta upp oratoriets olika delar och vid julkonserter framförs ofta den första delen samt Hallelujakören, medan man vid påsken framför den andra och tredje delen. Det som direkt följer på den inledande Symfonin är recitativ och aria för tenor. I recitativets “Comfort ye”, Trösta, trösta mitt folk sätter Händel toner till ordet tröst och i ”Ev’ry valley”, Bana väg för Herren genom öknen ur Jesaja kapitel 40, finns ingen tvekan i musiken om en stark och sund tro.

Vid uruppförandet i Dublin omfattades kören av trettiotvå sångare, åtta sångare per stämma, och orkestern var ungefär lika stor. Tidigt efter Händels död började Messias uppföras i kolossalformat som den i Westminster Abbey år 1784 med en trehundramannakör och en orkester på tvåhundrafemtio musiker. Vi lyssnar nu på kören ”And he shall purify”, Han ska rena ur Malaki kapitel 3. Rakt och rent går ordet från stämma till stämma med en befriande lätthet och självklarhet.

1700-talets publikreaktioner på Messias var starka. En skribent skrev ”den mest högklassiga musikkompostion man har hört” medan verkets librettist Charles Jennings kritiserade kompositionen med att säga att ”Jag gav Händel Messias som jag högaktar och han gjorde underhållning av det”. När Händel fick ytterligare reaktioner som, att verket var underhållning för publiken svarade kompositören: ”Jag skulle vara ledsen om jag bara underhöll dem; jag hoppades att göra dem bättre.” I sopranarian ”Rejoice”, Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! ur Sakarja kapitel 9 besvarar orkestern sångarens glädjeyttring och så möts de upp i en gemensam framåtanda som i en dans.

Det mest berömda stycket ur verket är nog Hallelujakören som avslutar Messias’ andra del. I vissa länder är det vanligt för publiken att stå upp under denna del av utförandet, och detta kommer sig av att kung George II när han hörde den för första gången sägs ha blvit så upphetsad att han ställde sig upp, följt av alla andra. Det är en sådan sponanitet i varje instrumentstämma och varje sångstämma att inget kunde vara skrivet på något annat vis. Utropen som besvaras med Halleluja i stigande tonhöjd med triumferande trumpeter och pukor kanske får oss alla att fyllas av den närhet till Gud Händel kände då han komponerade det.

(Katarina Agorelius)