Konstantins jubiléumsår. Kardinal Scola: Den så kallade ”neutrala” sekularismen är mot religionsfriheten

(07.12.2012)I Kejsar Konstantins Milanesiska edikt år 313, "framkom för första gången i historien uttrycken religionsfrihet och statssekularism." Så sa ärkebiskopen i Milano, kardinal Angelo Scola vid vespern till Ambrosius ära, den ambrosianska kyrkans skyddshelgon. Vid detta tillfälle invigdes också 1 700-årsfirandet av Kejsar Konstantins Milanensiska edikt. Det milanesiska ediktet, som stadfästes av kejsar Konstantin, innebar inte bara ”en början på slutet av förföljelsen av de kristna, men ledde framför allt till religionsfrihetens födelse." Så inledde kardinal Angelo Scola sitt tal som bar titeln: "Det Milanesiska ediktet: Initium libertatis". Konstantins lag var viktig men mycket omvälvande och följdes av oroligheter. Men situationen förändrades i hög grad med det Andra Vatikankonciliets Dignitatis humanae som fastslår den mänskliga rättigheten att aldrig tvingas att handla mot sitt eget samvete. Så erkändes alltså rätten till samvetsfrihet som tillåter den enskilda personen att bestämma själv och vikten av att respektera varandra.

Kardinal Scola talade om studien som gjordes mellan år 2000 och 2007 i 123 länder där det har funnits någon form av religiös förföljelse. Man ser att förföljelsen ständigt ökar och det är ett tecken på "en mycket osund civilisation". Kardinal Scola bemöter den svåra frågan om religionsfrihet och dess olika aspekter med att tala om förhållandet mellan den objektiva sanningen och det personliga samvetet och samordningen mellan religiösa samfund och stater och den kristna teologins synvinkel med frågan om en allmän tolkning av Kristi frälsning. Och återigen, frågan om problemfri konvertering och om skillnaden mellan politisk makt och religioner. "Ju mer staten begränsar, desto större blir de religiösa motsättningarna" noterade kardinalen som framför allt analyserar sambandet mellan religionsfrihet och staters inriktningar.

Man påminner om att USA:s biskopskonferens talar om hur religionsfriheten inskränks med president Obamas sjukvårdsreform i åtanke, som kräver av religiösa institutioner att erbjuda sina anställda sjukförsäkring som omfattar preventivmedel och abort. Ärkebiskopen i Milano hänvisar till "en fransk modell" av sekularism som bygger på neutralitet men som i själva verket har blivit en modell som är negativt inställd till fenomenet religion. Staten bör alltid respektera det civila samhället och begränsa sig till att styra landet. Särskilt i Europa finns det djupa klyftor mellan den sekulära kulturen och den religiösa. Detta missuppfattas ofta med att det skulle vara djupa klyftor mellan olika religioners troende. Kardinal Scola fortsatte med att säga att det sekulariserade samhället blir, genom dess lagar, en dominerande kultur som slutar med ett negativt maktutövande gentemot varje enskild persons identitet och i synnerhet den religiösa identiteten.

Så det är viktigt att en stat inte ser sin gudlöshet som ett avståndstagande utan som en öppenhet för allt som kan bidra till att utveckla det gemensamma bästa. I detta nya årtusende kallas Kyrkan till att anpassa sig till ett pluralistiskt samhälle genom invandring av folk av annan tro och kultur. Kristna kan vittna om vikten av att visa sin tro offentligt genom solidaritetsnätverk, gästfrihet, kultur- och trosutbildning. Kardinal Scola avslutade med orden: ”Vår tid kräver en ny och bred social och politisk kultur."