(16.10.2012) I den fjärde av Vatikanradions ledare med fokus på kyrkan och Europa,
diskuterar den ansvarige för Vatikanradions tyska program, Fader Bernd Hagenkord,
SJ, om varför vi firar Trons år:
Kyrkan har ett nytt ledmotiv, en som kommer
att pågå i drygt ett år: från minnesdagen av öppnandet av det Andra Vatikankonciliet
den 11 oktober, till Kristi Konungens högtid 2013. Det består av evenemang, fester,
konferenser och möten - allt under temat "Trons år". När påven Benedictus XVI tillkännagav
detta initiativ i oktober förra året stod det klart att efter det Paulinska året och
Prästerskapets år, skulle nästa återspegla den stora utmaningen för nya evangelisationen.
Trons
år har redan alla de egenskaper som vi brukar associera med andra stora evenemang:
öppnandet och avslutandet av festligheter, speciella höjdpunkter, sin egen logotyp,
etc. Och det kommer inte bara att ske i Vatikanen heller. Om allt går bra kommer många
lokala kyrkor att hålla sina egna evenemang, möten, fester, konferenser och utställningar,
för att markera detta Trons år.
Ett tematiskt år bär samma risker som alla
andra viktiga händelser som Världsungdomsdagens arrangörer känner alltför väl. Tusentals
människor kommer samman och känslan av gemenskapen, musiken och händelsens speciella
atmosfär, ändrar ofta dessa människor och hur de tänker. Men då de går hem, tillbaka
till vardagen, är det svårt för dem att hålla denna anda vid liv. Något liknande skulle
kunna hända under Trons år.
Det ligger i sakens natur att händelser fokuserar
på en viss tid. Tro och den vardagliga tron söker framförallt något mer. Tro behöver
tid, vittnesbörd och överföring. Tron är att omvandla de troende. Ögonblickets anda,
hur spännande det än kan vara, är inte tillräckligt. Trons år kan inte bara vara en
serie av händelser.
Så vad kan Trons år vara?
Benedictus XVI förklarade
det för oss den 16 oktober förra året när han tillkännagav året. Till att börja med
använde han en serie av aktiva verb: ge, genomföra, stärka, skänka och, naturligtvis,
tillkännage. I hans egna ord vill påven ge nya impulser till kyrkan. Senare samma
dag, under sin Angelus betonade påven återigen syftet med Trons år: det är inte en
minnesdag - som konciliets minnesdag till exempel - det är en källa till näring, det
är ett budskap. Trons år är något aktivt eller ännu bättre, det är tänkt att aktivera
vitaliteten i vår tro.
Som en händelse kan Trons år ge ett viktigt bidrag.
Nyckelordet är "impuls". Firandet och möten, liturgier och konserter, kan inte ge
oss de svar vi så snabbt behöver. Men de kan stimulera oss att ställa de frågor som
vi måste ställa. Det är därför som även händelser är användbara: de hjälper oss att
sätta ledmotiven i sitt rätta sammanhang.
Trons år är en fortsättning på vad
biskopssynoden inleder i oktober i Vatikanen. Det är en fortsättning på det Andra
Vatikankonciliet: en förnyelse av förnyelsen.
Det kommer att vara bra för kyrkan
att hänge ett helt år till frågan om hur vi förmedlar tron i vår egen tid, medvetna
om att vi alla är inblandade. Det är därför som vi firar detta Trons år. Då måste
vi tillämpa den i vår vardag - som alltid.