Paolo Gabriele åtalas för grov stöld

(13.08.2012) Klockan 12 släpptes idag 2 dokument som rörde dokumentläckan i Vatikanen – ett åtal och en rättegångsdom på cirka 15 sidor varje. I dessa framgår att påvens kammarherre Paolo Gabriele som arresterats och som befinner sig i husarrest åtalas för grov stöld, och ytterligare en person, Claudio Sciarpelletti, 48 år, som är anställd på Statssekretariatet som IT – tekniker, åtalas för medhjälp.

Vatikanens rättsväsen understryker att det rör sig om ett partiellt domslut, eftersom det under förundersökningen har framgått att fler personer är inblandade. Domaren Piero Bonnet, betonat att "utredningar, ännu inte har nått full klarhet vad gäller de många och komplexa sidorna som framkommit under utredningen av fallet" med dokumenten som stulits och spridits utanför Vatikanen. Vad gäller Paolo Gabriele och Claudio Sciarpelletti är domstolen nu beredd att fortskrida till domslut.

Överaskande är åtalet mot Claudio Sciarpelletti som aldrig nämnts i utredningen. I presskonferensen understryker Fader Lombardi att det inte rör sig om en medbrottsling utan snarare om en bekant som var insatt i vad Paolo Gabriele sysslade med. Han arresterades dagen efter Paolo Gabriele men släpptes dagen därpå, och har nu suspenderats från sitt arbete men får lön. I hans skrivborslåda fann man ett kuvert med diverse dokument som publicerats i Nuzzis bok.

Vad gäller Paolo Gabriele framgår av utredningen att han efter att först ha nekat allt under ett möte med det Påvliga hushållet, i synnerhet då han svarade påvens sekreterare, Msgr. Georg Gaenwein – erkände han vid senare förhör att han gett materialet till den italienske journalisten Nuzzi, men utan att få pengar eller andra förmåner. Han motiverar sin handling, som han visste var olagligt, med att påven inte skulle vara ordentligt informerad om den ondska och korruption han upplevde i kyrkan: jag var säker – säger han - att "en medial chock, skulle vara hälsosam för kyrkan för att återkomma på rätt spår." Som om han agerade på inspiration av Försynen.


Under en sökning i hans hem hittades inte bara dokument utan även diverse gåvor till påven: en check på 100 000 euro från det katolska universitetet Sant’Antonio i Guadalupe, en guldklimp, och en översättning av Aeneiden tryckt i Venedig 1581.

Den andra överraskningen i dagens dokument är den utförliga beskrivningen på den rättspsykologiska undersökningarna som utförts både av åtalande och försvarande sida.

Den första leddes av prof. Roberto Tatarelli vid universitetet La Sapienza i Rom, som tror att de psykiska problem som framgår enligt experterna inte fråntar Gabriele hans förmåga att ta ansvar för sitt fria agerande i relation till sitt samvete. Den andra av prof. Tonino Cantelmi vid det påvliga univeristetet Gregoriana i Rom, som tror motsatsen. Både Nicola Picardi som lett förundersökningen och domaren Piero Antonio Bonnet tror mer på den första rapporten.


I synnerhet, understryker prof. Tatarelli att Paolo Gabriel "lider av paranoida föreställningar med förföljelsemani": hans personlighet är bräcklig och osäker, och "kännetecknas också av ett djupt behov av att få uppmärksamhet och bekräftelse från andra" och därmed kan han bli föremål för manipulation. Men - enligt prof. Tatarelli – utgör dessa villkor inte "en personlighetsstörning som befriar hans agerande från frihet och samvete”.


För prof. Cantelmi lider Gabriele "av en ofullständig och instabil identitetsbild, av känslor av grandiositet, av överdriven moralisk stelhet och med en personlig bild av rättvisa, liksom ett genomgående behov av att bli bekräftad och respekterad." Enligt prof. Cantelmi "gör Gabriels deformerade tankeprocess honom till oförmögen att styra sitt förstånd och sin vilja. Men detta utlåtande delas inte av domare Bonnet och Picardi.

Resultatet av dessa undersökningar är av betydelse för domslutet. Det som gör hans brott till grov stöld och inte bara stöld är det förtroende som han åtnjöt och den plats som stölden skedde på.

I åtalet nämns inga namn på de personer som har vittnat under utredningen.