"Lämna Babels fiendskap och splittringar bakom er" Påvens predikan på Pingstdagen

(28.05.2012) "Pingsten är enhetens, förståelsens och den mänskliga gemenskapens högtid, och pingsten motsätter sig Babel, där människan vill göra sig av med Gud, och alltmer förlorar sin förmåga att älska, och därav är allt mindre mänsklig." Detta är sammanfattningen av påven Benedictus XVI:s ord på Pingstdagen, när han firade den högtidliga mässan i Peterskyrkan.

I dagar då kyrkan i Rom plågas av intriger gjorde påven en intensiv och klar liknelse med Babel, och genom att utgå från de liturgiska texterna reflekterade han över vad som händer: "Vi bevittnar dagligen hur det verkar som om människan blir mer och mer aggressiv och konflikbenägen, alltför upptagen av sig eget jag och sina egna intressen." "Vi återupplever Babel" - sa påven – ”där människorna hade samlat så mycket makt att de tänkte att de kunde ersätta Gud.” Men vad hände i Babel:

"Medan människorna arbetade tillsammans för att bygga tornet, insåg de plötsligt att de byggde mot varandra. Samtidigt som de försökte vara som Gud, riskerade de att inte vara människor längre, eftersom de hade förlorat en viktig del i att vara människa. Förmågan att komma överens, att förstå varandra och arbeta tillsammans."

”En biblisk berättelse som är sann ännu idag”, sa påven. "Människan dominerar naturens krafter, manipulationen av naturen går så långt att man "producerar" själva det mänskliga livet. I denna situation verkar det som om att be till Gud är något föråldrat och värdelöst, eftersom vi själva kan bygga och skapa vad vi vill." Men här, återigen till Babel:

"Det är sant, vi har utökat vår förmåga att kommunicera, få information, att förmedla nyheter. Men kan vi säga att har utökat förmågan att förstå varandra, eller förstår vi kanske paradoxalt nog varandra mindre och mindre? Verkar det inte som om det bland människorna slingrar en känsla av misstro, misstänksamhet, rädsla för den andra, så till den grad att man blir farligt för varandra?"

"Enheten kan bara vara en gåva från den Helige Ande”, fortsätter påven. ”Han skänker ett nytt hjärta och ett nytt språk, en ny förmåga att kommunicera. Det rör sig om "en eld av kärlek som kan förvandla". Det är det som hände med lärjungarna på Pingstdagen:

"Rädslan försvann, hjärtat upplevde en ny kraft, språket bröt ut och de började tala, så att alla kunde förstå den korsfäste och uppståndne Jesu Kristi budskap. På pingstdagen föddes enhet och förståelse, mitt bland splittringen och främlingskapet.”

Påven förklarade att ”att vara kristen innebär att man inte är sluten i sig själv, utan kristen är att mötas, öppna sig för varandra och enas som ”vi” i en kyrka, med djup inre ödmjukhet. Då är det tydligt varför Babel är Babel och Pingst Pingst":

"Där människorna vill vara Gud, kan resultatet inte vara annat än att den ena motsätter sig den andra. Men där du sätter sanningen i Herren, öppnar du dig för hans Ande, som upprätthåller och förenar människorna."

Aposteln Paulus förklarar emellertid att människan kännetecknas "av en inre konflikt, en splittring mellan köttets impulser, egoism, fiendskap, svartsjuka, splittring, och de som kommer från Anden, "kärlek, glädje och frid" - ”och vi”, sa påven, ”vi måste välja sida, ingen kompromiss är möjlig”.