En ny konstitution för att bekämpa korruptionen i Nepal

(15.03.2012) Nepals politiska framtid kan bli rosenfärgad, om man effektivt motverkar korruptionen och klientilismen i politiken, och tillsammans verkar för det allmänna bästa. Det är nödvändigt att övervinna återvändsgränden och avsluta arbetet med den nya konstitutionen som värnar om rättigheterna och friheten för alla. Det säger den apostoliske vikarien i Nepal, mons. Anthony Sharma, i ett samtal med missionsnyhetsbyrån Fides. Konstitutionen skall vara klar inom slutet av maj.


Angående den politiska situationen säger mons. Sharma att den nye premiärministern Baburam Bhattara fick en kristen uppfostran och är en person med fasta moraliska värden och detta ger gott hopp om nationens framtid. Men, fortsätter han, problemet är den alltför blandade koalitionen som styr, och den alltför stora fragmenteringen av de politiska styrkorna. "I ett litet land såsom Nepal har vi drygt 600 parlamentariker och en elefantisk regering. Den politiska verksamheten förstörs ofta av korruptionen och klientilismen, medan det civila samhället klagar över att bara lite offentliga pengar går till utveckling, arbete och hjälp till familjerna".


Premiärministern är inte fri att handla, för alla politiska partier tänker på sig själva, men ändamålet tycks vara makten och inte engagemanget att förbättra förhållandena för folket. Den hejdlösa önskan om makt och rikedom är det allvarligaste hindret för landet. En brådskande åtgärd just nu är att avsluta utarbetandet av konstitutionen. Man har tre månader på sig, men många är pessimister. Om arbetet inte avslutas skulle det uppstå en ny fas av svår ovisshet och instabilitet för landet.


”Vi är mycket oroliga”, säger mons. Sharma. I konstitutionen har Kyrkan bett om religionsfrihet, statens laicitet och respekten för människans fundamentala rättigheter. Den nuvarande politiska och sociala situationen har en stark verkan på samhället. Priserna är mycket höga, lönerna låga, fattigdomen och den otillräckliga utvecklingen plågar folket. Kyrkan är engagerad på det sociala området tillsammans med de lokala privata organisationerna, framförallt för kvinnor och barn, på platser dit de statliga biståndsprogrammen inte kommer.