(05.03.2012) För att fira 400 år visar Vatikanen upp 100 dokument från sitt hemliga
arkiv. De har alla en anknytning till en historisk period mellan det åttonde och tjugonde
århundradet. Utställningen med namnet “Lux in arcana - L’Archivio Segreto Vaticano
si rivela” betyder ”Lys upp det mörka – det hemliga Vatikanarkivet avslöjas” hålls
bland rummen på de kapitolinska museerna. Dessa ovärderliga dokument kan ses fram
till den 9 september. Umberto Broccoli som är föreståndare för kulturhuvudstaden har
bett Emanuela Campanile att berätta om utställningen, såhär sa hon:
"Det här
är en unik händelse men vi hoppas kunna göra om den igen i framtiden. Det kristna
Rom som är grunden för det medeltida Rom, föddes här, i denna triangel av Campidoglio,
Lateranen, Peterskyrkan och borgen. Det är som en återförening av historien genom
gamla dokument, skrivna med bläck på pergament. Det är också en återförening med den
nya tekniken eftersom evenemanget fått ett oändligt utrymme i media"
Alessandro
Rubecchini, ansvarig för bevarandet av dokument som visas i utställningen och chef
för laboratoriet där dokumenten bevarats och restaurerats berättar:
"Alla montrar
och anslagstavlor är specialbyggda och anpassade till varje enskilt dokument. De är
beprövade och testade för att göra det möjligt att på rätt sätt bevara dessa dyrbara
och unika dokument inom 6 månader efter utställningen."
Vi frågar varför
det kallas Vatikanens hemliga arkiv?
"Alla tror att i det hemliga arkivet finns
speciella saker gömda men ordet hemlighet härstammar från latins ”secretum” vilket
innebär privat, påvarnas privata arkiv alltså. Det finns dokument i arkivet som
inte är tillgängliga. Om vi tar t.ex de handlingar som rör Johannes Paulus II så finns
det 15 000 väskor med dokument, de innebär miljontals dokument som måste numreras
och inventeras. Först när det är gjort kan vi göra dessa dokument tillgängliga för
forskare", berättar Rubecchini.
"Utställningen omfattar ca. 12 århundraden
av historia, materialet dokumenten är gjorda av har utvecklats eftersom behovet av
att skriva har ökat. När pergamentrullar användes skrev man väldigt lite eftersom
det var så dyrt, i Florens på 400 talet kostade ett upplyst manuskript lika mycket
som 4 våningar i en byggnad," berättar Rubecchini. "Dessa dokument är gjorda i allt
från pergament till papper, extra speciell är skrivelsen från kejsarinnan Helena Sidicina
som är skrivet på silke, eller den från de amerikanska indianerna som är skriven på
näver. Varje kultur har använt de material de hade tillgång till," berättar Alessandro
Rubecchini, ansvarig för bevarandet av dokumenten.