Polemik om den katolska kyrkan och den italienska fastighetsskatten
(15.12.2011) Den politiska debatten i Italien har under de senaste dagarna fokuserat
på fastighetsskatten, efter det att landets premiärminister Monti har föreslagit att
höja denna skatt för att sänka Italiens skuldkris. Detta har lett till en häftig
attack mot den katolska kyrkan i Italien som inte betalar skatt för många av sina
byggnader. Detta privilegium är lagfäst med lag 504 från 1992 under dåvarande premiärminister
Giuliano Amato. Om denna lag ändrades skulle det drabba inte bara den katolska kyrkan
utan en mängd andra religiösa samfund, ideella organisationer, stiftelser, och icke-vinstdrivande
organisation, NGO, lokala myndigheter, vårdcentraler, idrottsföreningar, kort sagt,
alla icke-kommersiella enheter. Lagen undantar alla de organisationer från att
betala fastighetsskatt på deras egendom, då deras verksamhet uteslutande är avsedda
att utföra välgörenhetsarbete, socialtjänst, hälsovård, kursgårdar, kultur- och sportverksamhet.
Milanos stift betalar t.ex inte skatt för sitt församlingshem, men de betalar skatt
för pensionatet i Dolomiterna som de äger. Caritas soppkök i Rom betalar inte
fastighetsskatt för sitt soppkök, eller för härbärget vid centralstationen Termini.
Det skulle kräva mycket mod att säga att det är orättvist mot restauranger, hotell
och sjukhus. Den svenska kyrkan i Rom betalar inte heller fastighetskatt för de lokaler
de använder för församlingsverksamhet. Likaså gäller den Waldensiska kyrkan i Rom
som inte betalar fastighetsskatt för kyrka eller församlingshem, men dock för sin
bokhandel. Den judiska församlingen betalar inte skatt för synagogan, för Förintelsemuseet
eller för sina skolor, men dock för de lokaler som används som butiker och bostäder.
Organisationen ANFFAS som hjälper 30 000 funktionshindrade betalar inte heller ICI,
som fastighetsskatten heter på italienska, för sina över 1000 centra. Listan kan bli
lång. I korthet innebär detta att man sedan länge betalar fastighetsskatt på byggnader
ägda av icke kommersiella organisationer om man i dessa har butiker, bokhandlar, restauranger,
hotell, etc. Och den katolska kyrkan åtnjuter inget undantag från denna skatt. Faktum
är att den katolska kyrkan står för de främsta fastighetsskatteinkomsterna i Rom”,
säger Giuseppe della Torre en av de ansvariga för den Heliga Stolens finanser. Den
febrila polemiken om att den katolska kyrkan ska betala fastighetsskatt även på det
de inte gör det - dvs kyrkor, museer, bibliotek, skolor, oratorier, soppkök, härbärgen,
och liknande – skulle betyda att man straffade en verksamhet som ger ett enormt bidrag
till hela nationen, och att man inte bara straffade den katolska kyrkan utan alla
andra berörda ovannämnda organisationer och verksamheter. Denna otroliga välgörenhetsverksamhet,
som till stor del bygger på volontärarbete, är inte något att bestraffa, snarare något
att stödja. Det är inte en förlust, utan en resurs som återvänder multiplicerad till
samhället. På eftermiddagen den 9 december, sade kardinal Angelo Bagnasco, som
är chef i den italienska biskopskonferensen att ”lagen är en bra lag eftersom den
erkänner det sociala värdet av de verksamheter som utförs av en mångfald av ideella
organisationer, och bland dessa, den katolska kyrkan.” Kardinalen la till att ”om
det finns konkreta fall där lagen missbrukas ska de naturligtvis ses över."