Utdrag från föreläsningar framförda av världens religiösa ledare i Assisi 2011

(27.10.11)

Bartolomeus I (Ortodoxa): ”Motstå snedvridningar av religiösa budskap”

"Genom likgiltigheten föds hatet, genom likgiltigheten födds konflikter, genom likgiltigheten föds våldet. Mot sådana missförhållanden, är dialog den enda praktiska, långsiktiga lösningen". Det sa den ekumeniska patriarken av Konstantinopel, Bartolomeus I, i sitt tal till de religiösa delegationerna i Basilica di Santa Maria degli Angeli.

"Som religiösa ledare - tillade han – är vår roll framförallt att främja dialog och visa, genom vårt dagliga exempel, att vi inte bara lever mot varandra, eller bredvid varandra, utan med varandra, i en anda av fred, solidaritet och broderskap". "Än idag, tjugofem år efter det första mötet som sammankallades av salige Johannes Paulus II – fortsatte patriarken - just här i Assisi, tio år efter de tragiska händelserna den 11 september och när den "arabiska våren" inte har satt ett slut på motsättningarna i samhället, är religionernas plats bland världens skeenden fortfarande oklar".

"Vi måste motsätta oss våldsförfattarnas snedvridningar av religiösa budskap och symboler” sa han och underströk vikten av att ”utveckla det religiösa genom den religiösa, detta är nödvändigt för att främja den humanitära dimensionen av en Gudomlighet som vill vara barmhärtig, rättvis och kärleksfull".

Rosen (Judendomen): ”Tacksamhet inför Johannes Paulus II och Benedictus XVI”

”Tacksamhet inför minnet av den salige Johannes Paulus II” för att han visade ”på ett så synligt sätt” de troendes strävan efter fred. Och "vi måste vara djupt tacksamma inför hans efterträdare, påven Benedictus XVI för att ha fortsatt på denna väg". Dessa känslor uttrycktes av Rabbinen David Rosen, representant för Storrabbinatet i Israel, i sitt tal till världens religiösa ledare som hade samlats i Basilica di Santa Maria degli Angeli.

"Talmuds vise män – sa rabbinen - lär oss att fred inte bara är Guds namn (Shabbat 10b, jfr GDC 6,24.), men det är också den väsentliga förutsättningen för frälsning". Han förklarade vidare att judendomens vise män hade ”markerat” att det inte finns några andra värden som man i lika stor grad var tvungen att söka, såsom freden. "Må dagens möte stärka alla de män och kvinnor med tro och god vilja till att föröka våra ansträngningar och göra detta mål till verklighet, en verklighet som kan ge en sann välsignelse och helande över alla människor, som det står skrivet: "Frid och lycka åt alla, fjärran och nära, säger Herren, jag skall bota dem. (Jes. 57:19)”

Muzadi (Islam): ”Förvrängningar på grund av religiösa missförstånd”

"Att ge till alla troende friheten att verkligen förstå sitt eget öde" och "minska missförstånd mellan religioner som leder till sociala konflikter bland mänskligheten". "Detta är vår plikt såsom religiösa kommuniteter", sa Generalsekreteraren för den Internationella Konferensen för Islamiska Lärda, Kyai Haji Asyim Muzadi, som "bevis för freden" under det interreligiösa mötet som ägde rum i Assisi.

Dessutom uppmanade den islamiska representanten att det skulle "vara klokt att skilja på olika problem som kan kategoriseras som religiösa och de problem som missbrukas som ett religiöst problem", t.ex. "de politiska myndigheternas intressen" som ”tolkas som religiösa frågor, medan de i själva verket är långt ifrån att vara det". "Sanna religioner, med sina sunda läror – påpekade Muzadi - kanske har anhängare som inte fullt ut kan förstå deras sunda karaktär". Alltså "finns det ingen tvekan om att sådana religiösa missförstånd kan leda till en förvrängning av själva religionen".

"Varje religion - tillade han - har sin egen identitet", med "likheter och skillnader", men där "den gemensamma egenskapen" är "hoppet om att skapa mänsklig harmoni, fred, rättvisa, välstånd och en bättre levnadsstandard."

Kristeva (Icke-troende): Humanismens ”satsning”

"Johannes Paulus II: s ord "Var inte rädda!", var inte bara riktade till de troende". Detta påpekade Julia Kristeva, en bulgarisk-fransk föreläsare, som talade på uppdrag av de icke-troende, under det interreligiösa mötet i Assisi.

"Påvens appell, de mänskliga rättigheternas apostel, driver oss också att inte vara rädda för europeisk kultur och försöka oss på humanismen. Genom att bygga broar mellan kristen humanism och den inspirerad av renässansen och upplysningstiden, finns ambitionen att öppna frihetens riskabla vägar". "Eftersom den väcker en längtan efter frihet hos män och kvinnor - påpekade hon - lär oss humanismen att ta hand om dem”. ”Att kärleksfullt ta hand om andra människor, ta hand om landet, de unga, de sjuka, de funktionshindrade, de icke-självständiga äldre människorna, är inre upplevelser som skapar nya, oväntade former av närhet och solidaritet" sa Julia Kristeva.

Slutligen, är människan kapabel "för första gången", "att förstöra jorden och sig själv", men också "att ompröva på ett mycket öppet sätt människans grundläggande religiositet". "Våra olikheter här i Assisi är ett bevis – avslutade hon – på att förstörelsen inte är den enda möjligheten" och att "den nya humanismen varken är en försynens dogma eller en andlig lek, den är en satsning".