Benedictus XVI: appell för Turkiet

(26.10.11) Antalet offer för jordbävningen som registrerade 7,2 på richterskalan som i söndags drabbade provinsen Van i sydöstra Turkiet, ökar fortfarande. Den senaste dödssiffran, som utgavs av administrationen för katastrofer och nödsituationer, rapporterar 432 döda och 1,352 sårade.

"Just nu går mitt hjärta ut till befolkningen i Turkiet som har drabbats så hårt av jordbävningen som orsakade en allvarlig förlust av människoliv, många saknade människor och enorma skador". Detta är den vädjan som påven uttryckte under den allmänna audiensen som idag ägde rum i Paulus VI:s audienshall, dagen före mötet i Assisi. "Jag uppmanar er - fortsatte Benedictus XVI i sina hälsningsord till italiensktalande pilgrimer - att be tillsammans med mig för dem som har förlorat sina liv och att vara andligt nära de många människor som har drabbats så hårt. Må den Allsmäktige stödja alla som är engagerade i räddningsarbetet."

Men i denna tragedi finns det också "tecken på hopp". Det säger Mons Ruggero Franceschini, ordförande i den turkiska katolska biskopskonferensen och ärkebiskop i Izmir. Han beskriver för nyhetsbyrån SIR hur räddningsmanskapet räddade Azra, endast två veckor gammal, och några medlemmar av hennes familj, som hade legat begravda under spillrorna av deras hus. "Vi är skakade, men nu är solidaritetens ögonblick – sa ärkebiskopen - både det nationella Caritas i Istanbul, och Caritas i de lokala stiften deltar. Caritas-avdelningen i Izmir besöks av många muslimer. De skickar också bidrag för att de uppskattar att vi hjälper samtliga människor utan åtskillnad på ras eller religion" berättar han.

"På vårt eget lilla sätt gör vi en hel del: Vi samlar in pengar, stapelvaror och kläder – säger Mgr Franceschini och tillägger - vi planerar att samla in pengar till Världsmissionsdagen, som firas nästa söndag. Vi väntar på ett beslut från vår Nuntie i denna fråga. I så fall går de insamlade pengarna till jordbävningens offer. Folk här är väldigt generösa och det skulle vara en meningsfull gest. Situationen är tragisk: många familjer har förlorat allt, också de enda italienare som bor i Van och som nu försöker att komma till Izmir. Det är en familj - far, mor och dotter – som kommer från Florens och som erbjuder en oumbärlig vittnesbörd om det kristna livet, särskilt bland iranska och afghanska flyktingar.”

De kristna ”delar allt, inklusive deras lidande med den lokala befolkningen” avslutar Mons Franceschini. ”Vi vet att under spillrorna av kollapsade byggnader finns det fortfarande människor, och vi hoppas att de fortfarande lever. Det mest angelägna nu är att rädda så många liv som vi kan och börja återuppbyggnaden".