Indonesiens biskopar är på deras första Ad Limina besök på 8 år

(06.10.11) "Den indonesiska Kyrkans bidrag till den universella kyrkan är att vi lever lokalt och är trogna Kyrkans undervisning", sa biskop Martinus Dogma Situmorang från Padang stift, i Sumatra, till Vatikanradion. Det är inte en lätt uppgift för Indonesiens 7 miljoner katoliker som lever i en muslimsk majoritetsnation på över 200 miljoner. Men enligt ordföranden för den indonesiska biskopskonferensen, är det inte omöjligt.

Den indonesiska Kyrkan, med dess biskopar och lekmän, "arbetar hårt med ledare från andra religioner” sa han, med ”våra muslimska bröder och andra kristna och vi är i nära kontakt med regeringen för att säkerställa att solidaritet och tolerans genomsyrar samhällets alla nivåer, i synnerhet bland vanliga människor, som är ’marknadsplatsen för verklig dialog’ för att hjälpa till att utrota fundamentalismen".

Biskop Situmorang är i Rom med sina 37 biskopar på deras första Ad Limina besök på 8 år. Deras senaste besök var 2003 under ett tidigare pontifikat, och för många är detta deras första tillfälle att träffa och tala med kurians tjänstemän och påven Benedictus XVI. ”Vatikanen” fortsatte han ”inser att Kyrkan inte finns i kurian, utan i stiften", och han tillade att "mitt möte med påven var mycket uppmuntrande. Han ställde många frågor och visade att han hade kunskap om vår kyrka och de utmaningar som den står inför".

En av dessa utmaningar är den växande radikalismen inom vissa islamiska grupper som enligt biskop Situmorang inte bara riktas mot kristna minoriteter i landet men även mot den moderata muslimska majoriteten, i ett försök att undergräva harmonin mellan religionerna och religionsfriheten som är fastställd i landets konstitution.

En annan utmaning är dialogen med andra kristna kyrkor i Indonesien. Biskopen talade om behovet av att fortsätta ekumeniken, inte bara med de traditionella protestantiska kyrkorna utan också med pingstkyrkorna och de evangeliska kyrkorna som finns i ögruppen och det brådskande behovet av respekt inför "lokala känsligheter" rörande byggandet av nya kultplatser. Det finns religiös frihet och religionsfrihet, sa han "men det måste praktiseras inom ett moraliskt sammanhang".