En kristen i det turkiska parlamentet

(16.06.2011) En kristen syrian, den 47-årige advokaten Erol Dora, blev vald till det turkiska parlamentet den 12 juni och han framhåller att han kommer att gå in för att vara rösten för det kristna samfundet i Turkiet på den politiska scenen, men även för hela sydöstra delen av landet.

Dora valdes nämligen i Mardin i sydöstra Turkiet såsom oberoende kandidat i blocket ”Arbete, Demokrati och Frihet”, stödd av det kurdiska BDP-partiet. Dora har understrukit att hans val till parlamentet innebär ett steg framåt för landet eftersom minoriteterna tidigare betraktades såsom utländska. Han hoppas på möjligheten att begreppet medborgarskap även skall utvidgas till de etniska och kulturella grupperna som inte är turkiska. Önskan är att samhällets alla andra komponenter - syrianer, armenier och judar - skall kunna engagera sig i politiken. ”Det skulle vara tecken på att rättigheterna är garanterade för alla och detta skulle kunna bidra till att förbättra Turkiet”.

”Valet av advokaten Dora är verkligen en positiv signal för landet”, säger fader Piretto på det apostoliska vikariatet i Istanbul. ”Dora är känd, för såsom advokat försvarar han ofta de kristna i rättgångarna och är en riktpunkt för försvaret av deras rättigheter. Det finns andra kristna i de kommunala råden, men det har inte funnits någon kristen i det nationella parlamentet sedan flera decennier”, framhåller fader Piretto.

Angående situationen för de religiösa minoriteterna säger han att ”AKP-regeringen, som vann i valet, tidigare har givit positiva tecken på en öppning som vi hoppas skall kunna fortsätta och växa. Det främsta problemet är erkännandet av de religiösa samfundens juridiska personlighet. Ett positivt exempel var nyligen att barnhemmet på Buyukada lämnades tillbaka till det Ekumeniska Patriarkatet i Istanbul, men det finns fortfarande många öppna frågor. Nu väntar vi med förtroende att man uppnår ett fullt lagligt erkännande. Om Turkiet förenas med EU borde det därför anpassa sig även vad gäller erkännandet av kyrkorna såsom juridiska personer.

I Turkiet är det idag nödvändigt att utvidga begreppet religionsfrihet som inte får begränsas till kultfriheten. Men den allmänna opinionen tycks i regel fortfarande vara likgiltig inför dessa problem. Ett år efter mordet på mons. Padovese fortsätter det kristna samfundet i Turkiet att leva efter hans exempel, framförallt genom att arbeta i den broderliga dialogen, i hoppet om att den tragiska händelsen skall bära andliga och konkreta frukter på området för respekten och aktningen mellan troende av olika religioner”.