Ärkebiskopen i Moskva hoppas på en gemensam kalender med de ortodoxa bröderna

Den katolske ärkebiskopen i Moskva, mons. Pezzi, säger att för den lilla katolska minoriteten i Ryssland är "Påsken ett tillfälle för reflektion med våra ortodoxa bröder över vårt gemensamma trosarv som vi skall vittna om tillsammans i den nutida världen och ett tillfälle till att inleda en ny evangelisering".

"Även om det faktum att våra två samfund ofta firar Påsken vid olika datum också tillåter fler kontakter och möten mellan de andliga ledarna under Stilla veckan så har möjligheten att fira den samtidigt stora fördelar. Det gynnar medvetenheten om att vi har en gemensam trosskatt och att våra olikheter inte nödvändigtvis behöver betyda barriärer utan ett möjligt ömsesidigt berikande”.

Därför hoppas mons. Pezzi att man en dag skall kunna uppnå en gemensam kalender eller åtminstone bestämma samma datum för de viktigaste religiösa högtiderna i Ryssland. ”Det katolska samfundet skulle kunna anpassa sig till den ortodoxa kalendern och fira Påsken och Julen samma dag som ortodoxerna firar dessa högtider. Det är en fråga som man diskuterar om sedan tid tillbaka och som även har föreslagits av det Ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel - och troligen kommer det att bli ett av temana under nästa panortodoxa synod som man försöker organisera om ett par år”.

Den nära förestående ankomsten av den nye nuntien i Ryssland blir sedan tillfälle till att reflektera över den katolska Kyrkans framtida målsättningar i landet. Mons. Pezzi framhåller särskilt tre områden där man måste fortsätta att arbeta, nämligen för vården och organiseringen av Kyrkans strukturer i landet, den oumbärliga kontakten med ortodoxerna och sedan relationerna med det civila samhället och staten.

”Det katolska samfundet behöver å ena sidan en ny evangelisering och å andra sidan att rota sig i tron med en konstruktiv närvaro av troende människor i samhället där vi lever. Här kan den nye nuntien ge oss en verklig hjälp, liksom i relationerna med patriarkatet i Moskva med vilket det är nödvändigt att öka ett gemensamt vittnesbörd i samhället. Och i detta kan katolikerna paradoxalt nog ge ett viktigt bidrag, för just på grund av att de utgör en liten minoritet blir det lättare att förstå att det som driver oss inte kan vara annat än vittnesbördet om en händelse".

"I Ryssland som upplevt decennier av statsateism och först sedan -90-talet är med om en andlig pånyttfödelse ses den ortodoxa Kyrkans insatser i sociala frågor såsom inblandning i andras angelägenheter och betraktas med misstanke av dem som anser de endast vara ett propagandamedel för den politiska makten. Även på grund av detta är det viktigt med ett gemensamt vittnesbörd från båda Kyrkorna".

Mons. Pezzi bekräftar att det råder ett allt bättre klimat i samarbetet med ortodoxerna, som man konkretiserar mycket positivt framförallt på det kulturella området och allt mer även i välgörenhetsverksamheten och för familjen. I pastoralen för familjen är det gemensamma arbetet väl koordinerat mellan katolska och ortodoxa församlingar. ”Vi diskuterar om hur vi skall hjälpa familjerna med narkotika- alkoholproblem och man ger materiellt stöd genom familjecentra, såsom i Moskva och Kaliningrad. Välgörenhetsinitiativ för de mest ensamma personerna i samhället, såsom gatubarnen, de Aidssjuka och de hemlösa, är ett annat område där man kan öka de gemensamma projekten”.