Långfredagen i Rom - Korset tecknet på det Nya Förbundet

(23.04.11) På Långfredagen ledde påven Benedictus XVI både gudstjänsten i Peterskyrkan till åminnelse av Kristi lidande och död, på eftermiddagen klockan 17, och senare på kvällen den traditionella Korsvägsandakten vid Kolloseum.

Under Långfredagens eftermiddag kl. 14.15 sändes ett TV program på den italienska TV-kanalen Rai1, i vilket påven Benedictus XVI deltog. För första gången i historien svarade en påve på allmänhetens frågor i ett TV-program. Programmet med namnet ”Till Hans avbild” – är ett program med religiöst tema – och leds av den katolske programledaren Rosario Carello. Carello uttryckte i början av dagens program sin tacksamhet till påvens generositet, då han, efter att ha hört om det stora antal frågor som nått redaktionen – 2000 frågor från när och fjärran - accepterade att svara på 7 frågor istället för de 3 som var det avsedda antalet från början.

Ingen direktsändning - påven hade fått frågorna ett par dagar tidigare och hans svar hade spelats in i Vatikanen i förväg. Frågorna som valts var av olika karaktär – de fyra första berörde mänskligt lidande idag, jordbävning, krig, förföljelse av de kristna och vård av person i koma; de tre sista frågorna var teologiska funderingar på uppståndelsen, dödsriket och Jungfru Maria roll.

Vid framträdandet undrade en 7 årig japansk flicka via videolänk, om varför barn måste lida. Hon hade upplevt jordbävningen i mars och många av hennes vänner hade dött. Påven svarade att det undrade även han. ”Vi har inte alla svar men det är viktigt att komma ihåg att även Jesus har lidit, och att lidande inte är förgäves och meningslöst. Gud älskar och är vid den lidandes sida.
Påven stärkte även modern som vårdar sin som i koma sedan två år. ”Din sons själ är inte borta, kroppen är som en gitarr med trasiga strängar - själen kan inte längre spela på den så att säga, men den är fortfarande närvarande. Jag är också säker på att denna dolda själ i djupet känner din kärlek”, sa påven och underströk även vikten av moderns vittnesbörd i hennes uthållighet, respekt för livet. ”Du gör hela mänskligheten en stor tjänst i ditt vårdande av en lidande själ i en bruten kropp.”

De kristna ungdomarna i Bagdad i Irak uppmanade påven till tålamod och att inte se emigration som enda utväg i förföljelsen. Eftersom problemet beror på splittring och oenighet, är övertygelsen ni bör främja den att Irak är en nation där det finns plats för mångfalden”.

Till den muslimska kvinnan från Elfenbenskusten som undrade över vad Jesus rekommenderade nationen, påminde påven om att Jesus var en fredens man, som kom till jorden svag, ensam, med kärlekens kraft och helt fri från våld. ”Våld kommer aldrig från Gud, våld bidrar aldrig till något gott, det är aldrig en lösning på konflikter. Ni kan inte tjäna er folk med våld, även om ni tror att ni har rätt. Detta är Jesu sanna budskap. Sök freden med fredens redskap, och inte med våld, överge våldet”, sa påven.
I de tre teologiska frågorna om dödsriket och uppståndelsen förklarade påven Jesu uppdrag, hans död och förhärligade kropp. Svåra frågor där påven underströk att det viktiga inte är att försöka förstå saker som vi inte förstår, utan leva i löftet om det nya livet och i relationen med detta liv i Jesus.
*****

Det är en urgammal sed att inte fira Eukaristin på Långfredagen. Besökarna vid denna gudstjänst slås av tomheten och allvaret då de kliver in genom kyrkporten. Kyrkan är avklädd, inga smyckningar, inga ljusstakar, inga blommor. Alla målningar är övertäckta och tabernaklet står tomt med en vidöppen dörr – som ett tomt hjärta när ens käresta har lämnat. Guds Son har tagit sitt sista andetag på korset.

I tystnad gick processionen med påven, kardinaler, biskopar, präster i röda skrudar in i Peterskyrkan klockan 17 och inledde den första delen av ceremonin, ordet liturgi, i vilken vi följer Jesus sista timmar från Getsemai trädgård till det att han placeras i graven med evangelisten Johannes passionshistoria.

Det var inte påven som predikade utan Peterskyrkans hovpredikant Fader Cantalamessa, och liksom påven under eftermiddagens tv-sändning talade även han om modet att tala om Guds kärlek, i tider då naturkatastrofer och krig härjar mänskligheten. ”Svaret finns i korset mysterium söm gör oss delaktiga i påskens mysterium, och det är ett svar som inte bra gäller oss kristna”, sa han.

De kristna martyrerna är inte de enda vi har vi sett lida och dö runt omkring oss. Vad kan vi erbjuda dem som inte tror, ​​utöver vår tros övertygelse att det finns en återlösen i smärtan”, frågade Fader Cantalamessa. Jo, ”att lida med dem som lider, gråta med dem som gråter”(jfr. Rom 12:15). Sa han och påminde om Jesu medlidande och tårar, när hans vän Lasarus var död.

Medlidandet värde, i en värld där likgiltigheten sprider sig. ”Globaliseringen har åtminstone denna positiva effekt: ett folks smärta blir allas smärta och väcker allas solidaritet. Det ger oss en chans att upptäcka att vi är en mänsklig familj, på gott och ont.

Jordbävningar, orkaner och andra naturkatastrofer är aldrig Guds straff. Men de är en varning: i detta fall, en uppmaning att inte tro att vetenskap och teknik kommer att vara tillräckligt för att rädda oss. Om vi ​​misslyckas med att sätta gränser, kan de bli, som vi ser, det största hotet.

Fader Cantalamessa påminde om jordbävningen vid tiden för Kristi död: "När officeren som bevakade Jesus, såg jordbävningen och det som hände, blev dhan skräckslagen och sade:" Förvisso var han Guds Son "(Mt 27,54). Men ännu en "större" jordbävning skedde vid tidpunkten för Jesu uppståndelse. Så kommer det alltid att vara. Vid varje jordbävning i död äger en uppståndelsens jordbävning rum. ”Idag är korset tecknet på det nya och eviga Förbundet”.

Därefter följde den allmänna förbönen för kyrkan, påven, präster och lekmän, katekumener, för kristen enhet, för judarna, för dem som inte tror på Kristus och för dem som inte tror på Gud, för makthavarna och för de nödlidande.

I den andra delen av gudstjänsten hyllas korset, som bars in i Peterskyrkan i procession. "Ecce lignum Crucis” - ”Se korset trä” ekar påvens ensamma stämma och folket svarar ”Kom låt oss tillbedja världens frälsare”. Tre gånger upprepas detta medan korset sakta skyls. Påven knäböjde tyst inför korset i några minuter.

Efter hyllningen av korset följdeutdelningen av kommunionen och i samma stillhet som gudstjänsten började avslutas den och de troende lämnade kyrkan med känslan av att det här är årets längsta dag – långfredagen. I väntan på ens älskades återkomst.

Påskvakan ikväll börjar klockan 21 i Peterskyrkan. Ceremonin som symboliserar ljusets inträde och seger börjar i mörkrets och dödens anda. Under påskvakan spelar ljuset och mörkret en stor roll. Den Uppståndne Kristus ljus vinner over mörkrets skuggor. De troende väntar under tystnad medan påven i kyrkans förrum välsignar elden. Efter det ristas ett kors på påskljuset och däromkring de grekiska bokstäverna Alfa och Omega och året 2011.

Nu följer processionen in i den mörka kyrkan mot altaret och de troende hör en stämma höja sin entoniga röst 3 gånger: Lumen Christi – Kristi ljus, medan ljusbäraren lyfter påskljuset högt. Denna symboliska passage från mörker till ljus gör påsk vakan till det som den Helige Augustinus kallar ”Alla vakors moder”. Vitt och guld är färgerna som dominerade i Peterskyrkan, påskens färger som symboliserar ljuset och glädjen.

Imorgon, söndag förmiddag, firar påven mässan utomhus på Petersplatsen kl 10.15. Ceremonin inleds med riten ”Ressurexit” då ikonen av den Uppståndne Kristus öppnas. Ikonen är en ny ”Acheropita” – en nymålad ikon som bygger på den medeltida prototypen där Frälsaren sitter på en tron, med två sidodörrar. Efter liturgin håller påven sitt påsktal till staden och folket: Urbi et Orbi från balkongen på Peterskyrkans fasad.

Petersplatsen är då fint pyntad med blomsterarrangemang - hyacinter, tulpaner, påskliljor, rosa rosor, liljor Callas och nejlikor, som enligt tradition är en gåva från Holland. De färger som dominerar är gult och vitt som är färgerna i Vatikanens flagga men som även är färger som symboliserar påskens budskap om ljus och glädje.