(10.03.11) Efter ”Maslenitsa”, d.v.s. veckan som utmärks för festligheter och ett
stort frossande i blinier i Ryssland, har de ryska ortodoxerna nu inlett sin
fastetid, den s.k. Stora Fastan. Det handlar, liksom för katolikerna, om sju veckor
av bön, botgöring och avhållsamhet. Det är det liturgiska årets strängaste tid
för de troende, då det är förbjudet att äta kött, ägg, fisk, mjölkprodukter
och dricka spritdrycker. Klosterordnarna har alltid varit de som strängast har
följt reglerna för fastan och därför är det just från klostren som de bästa
recepten på vegetariska rätter med svamp, grönsaker och bär kommer.
Den
Stora Fastan erinrar om de 40 dagar som Jesus tillbringade i öknen, omedelbart
efter sitt dop. Tiden för avhållsamhet kulminerar med den Stilla Veckan. I
de f.d. sovjetiska länderna går man till kyrkan på Långfredagen för att få sin
s.k. Pashk välsignad - det är ett bakverk med smak av anis. Den långa tiden
av förberedelse till kropp och själv för Jesu Uppståndelse kulminerar med Påskdagen
som är den centrala högtiden i den ortodoxa kalendern och som i år sammanfaller
med den katolska, d.v.s. den 24 april.
Under gudstjänsten som i den
Helige Daniels kloster den 7 mars inledde den Stora Fastan uppmanade patriarken
Kirill de troende till att arbeta och inte falla i lättja som leder till
modlöshet. ”Låt oss inte ersätta arbetet med lättjan som inte stärker själen”,
sa patriarken. ”Lättjan är ett tomt tidsfördriv. Och den alstrar ofta hat gentemot
människorna. Arbetet är bland de största kristna dygderna. En lättjefull person är
även en försvarslös person, för den har inte medlen för att bekämpa det onda”.
Samma dag talade patriarken i Kristus Frälsarens katedral om vikten av hoppet
såsom trons mest effektfulla frukt. ”Men hoppet till Gud befriar inte en person
från att påta sig egna ansvar….. tron ger oss hoppat att lösa varje problem,
medan den som förnekar tron och hoppet har lätt för att falla i modlöshet, som
är en negativ kraft som förstör det mänskliga livet”.