Romer på Petersplasen efter 4 innebrända barn "En tragedi som man kan undvika i ett mer broderligt samhälle"

(14.02.11) När påven Benedictus XVI klev fram till sitt fönster på Petersplatsen på söndagen väntade en stor ska romer under fönstret tillsammans med pilgrimer och troende från när och fjärran. Anledningen till att de sökt sig dit var för att för ett par dagar sedan dog 4 barn i då skjulet de sov i, i ett zigenarläger i Rom, brann upp. ”Hade inte detta kunnat undvikas i ett mer broderlig och solidariskt samhälle?” Påven riktade sin reflektion även direkt till dem då han denna söndag kommenterade ”Bergspredikan” och underströk att de två pelare i vilka Kristi lag finner sin fullkomlighet är Guds kärlek och barmhärtighet. Nu till påvens ord:

”Evangeliet denna söndag är fortsättningen på Jesu Bergspredikan, som upptar kapitlen 5, 6 och 7 i Matteusevangeliet. Efter "saligprisningarna", som är hans livsprogram, proklamerar Jesus den nya lagen, sin Torah, som våra judiska bröder kallar den. Messias skulle vid sin ankomst ha med sig lagens slutgiltiga uppfyllelse, och det är precis vad Jesus kungör: " Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla.” Och vänd till sina lärjungar, tillägger han: " om inte er rättfärdighet överträffar de skriftlärdas och fariseernas, så kommer ni inte in i himmelriket.” (Matt 5,17.20). Men vad innebär Kristi "uppfyllelse" av lagen, och denna "överträffelse" i rättvisa som han kräver?

Jesus förklarar det genom en serie kontraster mellan de gamla buden och hans sätt att erbjuda dem. Varje gång börjar han: Ni har hört att det blev sagt till fäderna…” och säger sedan: ”Men jag säger er…”. Till exempel: Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom. Matt 5:21-22). Och på detta vis sex gånger.

Detta sätt att tala på gjorde ett stort intryck på människor som blev rädd, för att Jesu "jag säger er" var liktydigt med att hävda samma myndighet som Gud, lagens källa. Jesu nyhet innebär i huvudsak det faktum att han "uppfyller" buden med Guds kärlek, med den Helige Ande som bor i honom. Och vi kan, genom tron på Kristus, öppna oss för den Helige Andens kraft, som gör att vi kan leva Guds kärlek.

Därför blir varje bud sant som ett krav på kärlek, och alla bud återförenas i detta enda bud: älska Gud av hela ditt hjärta, och älska din nästa som dig själv. "Lagens fullhet är kärlek", skriver aposteln Paulus (Romarbrevet 13:10). Inför detta krav, ställer till exempel det tragiska fallet med de fyra romska barnens död i förra veckan i utkanten av Rom, brända i deras skjul, oss frågan: Hade vi inte kunnat undvika en sådan tragisk händelse i ett mer enat och broderligt samhälle, mer kärleksfullt och koherent, ja mer kristet samhälle? Och denna fråga gäller för många andra smärtsamma händelser, mer eller mindre kända, som sker dagligen i våra städer och våra länder.

”Kära vänner”, avslutade påven, det kanske inte är en slump att Jesu första stora predikan kallas "Bergspredikan”. Mose gick upp på berget Sinai för att ta emot Guds lag och förmedla den till det utvalda folket. Jesus, Guds Son, kom ner från himlen för att ta oss till himlen, till Guds höjder, på kärlekens väg. Ja, han själv är denna väg: vi behöver inte annat än att följa honom, att göra Guds vilja och gå in i hans rike, i det eviga livet. En varelse har redan nått bergets topp: Jungfru Maria. På grund av föreningen med Jesus, med hans perfekta rättfärdighet: kallar vi henne Speculum Iustitiae – Rättvisans Spegel. Låt oss anförtro oss till henne, så att hon vägleder även våra steg till troheten mot Kristi lag.