Enhet i människosläktets familj Benedictus XVI:s angelus på världsdagen för flyktingar och migranter

(17.01.11) Igår, söndag, inföll världsdagen för migranter och flyktingar, en återkommande dag varje år den 16:e januari. Petersplatsen var extra full av troende denna dag, och många av dem var flyktingar och invandrare, som sökt sig till Petersplarsen för att lyssna till påvens ord som idag särskilt riktade sig till dem. Men påven lyckades under sin reflektion även väva in veckan för kristen enhet, som börjar imorgon den 18:e januari och pågår fram till den 25:e januari. Nu till påvens ord under Angelusbönen:



”Som varje år inbjuds vi att reflektera över de erfarenheter som många kvinnor och män, och många familjer gör då de lämnar sina länder på jakt efter bättre levnadsvillkor. Denna migration är ibland frivilligt, ibland tyvärr ett tvång på grund av krig eller förföljelse, en flykt som vi vet ofta är fallet – sker under tragiska omständigheter.



På den Heliga Familjens högtid, strax efter jul, minns vi att Jesu föräldrar flydde från sitt hemland och tog sin tillflykt i Egypten, för att rädda livet på sitt barn. Messias, Guds Son var en flykting. Kyrkan har alltid i sig själv upplevt erfarenheterna av migration. Ibland, känner sig tyvärr de kristna tvingade att med lidande lämna sina länder, och därmed utarmas de länder där deras förfäder bodde. Å andra sidan, flyttar kristna av egen vilja, av olika skäl, från en stad till en annan, från ett land till ett annat, från en kontinent till en annan detta är en möjlighet som öka missionsivern av Guds Ord, och som tillåter att trons vittnesbörd når nya gränser, nya miljöer.

"En mänsklig familj" är temat på budskapet jag skrev i höstas till denna dag. Ett tema som pekar på målet av mänsklighetens stora resa genom århundradena: att bilda en familj, naturligtvis med alla olikheter som berikar, men utan barriärer, en familj som erkänner alla bröder”, sa påven och citerade det Andra Vatikankonciliet: "Alla folk är en gemenskap. De har ett ursprung, därför att Gud skapade hela den mänskliga rasen att bo på hela jordens yta "(Dich. Nostra Aetate, 1). Kyrkan - säger konciliet - "är i Kristus som ett sakrament eller tecken på intima förening med Gud och hela människosläktets gemenskap" (Lumen Gentium, 1).



Påven talade här vidare om veckan för bön om kristen enhet: ”Det är därför viktigt att de kristna, trots att de är utspridda över hela världen, och därför har olika kulturer och traditioner, är ett, som Herren önskar. Detta är syftet med "Böneveckan för kristen enhet. I år är temat inspirerat av ett avsnitt ur Apostlagärningarna: "de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna.” (Apg 2:42), sa påven och påminde om att imorgon äger även dag för den judisk-kristna dialogen rum:” mycket betydelsefull, eftersom den erinrar om vikten av de gemensamma rötter som förenar judar och kristna.”

Många var de polska troende som idag viftade med polska flaggor på Petersplatsen, som ett uttryck för den glädje som förkunnandet om saligförklaringen av Johannes Paulus II har medfört. Till dem sa påven:

”Kära bröder och systrar, som ni vet, kommer jag den 1 maj att ha glädje att saligförklara den vördnadsvärde påven Johannes Paulus II, min älskade föregångare. Datumet är betydande: det är då den andra påsksöndagen, som han tillägnade den gudomliga Barmhärtigheten. På aftonen till denna högtid slutade han sitt jordiska liv. Låt oss vara glada! De som kände, respekterade och älskade honom kan inte annat än glädjas.



Påven avslutade med att be för människorna i Australien, Brasilien, Filippinerna och Sri Lanka, som nyligen drabbats av förödande översvämningar. Må Herren ta emot de dödas själar, ge styrka åt hemlösa personer och stödja dem som gör sitt yttersta för att lindra lidandet.