Påvlig humor: George Weigel föreslår att Johannes Paulus II var en av historiens roligaste påvar

(21.10.10) Den katolska författaren George Weigel föreslår i The Denver Catholic Register att Johannes Paulus II var en av historiens roligaste påvar. Han skriver att ”trots världens fascination med allting påvligt, finns det inte mycket där ute om påvlig humor. Vilket är på sätt och vis helt förståeligt: det tar en viss bredd av fantasin, att, ska vi säga, föreställa oss Gregorius XVI eller Pius XI berätta ett skämt.”



Den Salige Johannes XXIII är ett undantag, som han även var på många andra sätt, och två av hans skämt har spritts över världen. I en får påven frågan om han vet hur många människor som arbetar i Vatikanen, och påven svarar: "Ungefär hälften." I den andra, besöker påven klostret av den Helige Ande, där den något nervösa nunnan som hälsar honom välkommen säger, "Välkommen, Ers Helighet, jag är moder superior till den Helige Ande," och Johannes svarar, "jag ber om att få gratulera er syster, jag är bara Kristi ställföreträdare."



Men George Weigel hoppas att även den polska påven skall finnas på den korta listan av påvliga humorister. Johannes Paulus II: s humor tenderade till det ironiska: ”men inte i post-modern mening”, skriver han, ”i vilken ironi är den kortaste vägen till cynism, men i den mer ärevördiga meningen som ett erkännande att vi inte fullkomligt styr våra egna liv, och att vi blir högst komiska om vi försöker att styra allt”. Således är en av George Weigels favorithistorier när den förre påven vred hans skarpa humor på sig själv och sitt ämbete.



Den framstående polska skådespelare Jerzy Stuhr var i Rom vid ett tillfälle under Johannes Paulus pontifikat, och påven inviterade honom på middag i den påvliga lägenheten. När de satt vid bordet, frågade påven Jerzy Stuhr om vad som hade fört honom till Rom, och Stuhr svarade att han spelade i en produktion av Adam Mickiewicz's "förfädernas afton". Påven talade om vikten av detta drama i Polens historia - "förfädernas afton" ansågs som en känslomässig inflammatorisk anspelning på polsk nationalism och förbjöds i de ryskiskt och preussisktockuperade delarna av det uppdelade Polen under 1800talet - och sedan frågade han Stuhr vilken roll han hade i den romerska produktionen av Mickiewicz klassiska verk. Stuhr svarade: "Ers Helighet, jag beklagar att rapportera att jag är Satan". Och efter att ha tänkt sig om i ett par sekunder så svarade påven: "Tja, men ingen av oss får välja våra roller, eller hur?"



”Vid ett annat tillfälle” tillägger George Weigel, ”vände Johannes Paulus II sin humor mot det olyckliga försöket till humor som är känd som det polska skämtet: i detta fall, vanan som tyskarna hade under 1970-talet, att kalla dåligt arbete, fuskverk, och alla former av inkompetens för "polnische Wirtschaft" - "polska affärer”"



När Banco Ambrosiano skandalen utbröt i början av 1980-talet, i vilken Vatikanbanken var indragen, kallade påven till sig flera kardinaler som var kunniga om Vatikanens finansiering för att sortera igenom anklagelserna. Efter att ha tillbringat morgonen och lyssnat på en berättelse om korruption, inkompetens och byråkratisk självbevarelsedrift, beslutade Johannes Paulus att det var dags för lunch. När han gick med kardinalerna mot matsalen, fick han syn på den tyska kardinalen Joachim Meisner, ärkebiskop i Köln, och gick upp till honom och sade tyst: "Säg mig, Eminens," med ett glimt i ögat, "anser du att vi har några polnische Wirtschaft i Vatikanens finanser?" Och som kardinal Meisner berättade många år senare så föll hans haka och han stod mållös". Senare, efter lunch, var det flera av hans kardinalskollegor som frågade Meisner vad påven hade sagt. "Det kan inte översättas," var hans diskreta svar.



”Som en stor kristen tänkare konstaterade en gång” avslutar George Weigel, ”är glädje ett ofelbart tecken på Guds närvaro”. ”Och om humor är ett uttryck för en i grunden glad hållning till livet - en hållning som bygger på tron på Guds yttersta triumf över det som så ofta verkar vara världens tragedi - då är Johannes Paulus II: s humor ännu en anledning till att erkänna i honom ett liv fylld av heroisk dygd.”