Med trons visdom i en värld av falska gudar - Benedictus XVI inleder synodsarbetet

(12.10.10) Efter den stora invigningsmässan på söndagen inledde påven Benedictus XVI på måndagsmorgonen synodsfädernas arbete, som nu ska pågå i två veckor. Påven var den förste att tala och han anförtrodde liksom under invigningsmässan på söndagen, synoden till Maria, och talade om Guds Moder ”Theotokos”, som Kyrkans Moder. Påven betonade den inneboende kopplingen mellan Marie gudomliga moderskap och kyrkans moderskap:

"Med Kristi födelse påbörjas sammanfattningens rörelse, kallelsens stund börjar, uppbyggandet av hans kropp, kyrkan. Theos Moder, Guds Moder, är Kyrkans Moder, eftersom hon är Moder till Honom som kom för att återförena oss alla i hans Uppståndna Kropp. "

Med hänvisning till detta samband mellan Theotokos och Kyrkans Moder, återkallade påven Uppenbarelsebokens 12:e kapitel, för att på så sätt konstaterade att Kristus alltid måste födas för världen, med gudarnas fall, ”nutidens stora makter”:

"Vi ser t ex på de anonyma kapitalen som gör människan till en slav, som inte längre är mänsklig sak, utan en anonym makt som människorna tjänar, och som plågar och dödar människor. Det är en destruktiv kraft som hotar världen. Sedan ser vi den ideologiska terrorismens makt. Våld som utförs i Guds namn, men det är inte Gud: det är falska gudar vars maskerade ansikte måste skylas, de är inte Gud ".

Påven fördömde vidare droger, som "glupska odjur" som förstör och erövrar alla delar av jorden: "Det är en falsk gud som måste falla. Liksom livsstilen som propageras av allmänheten: ”idag gör vi så här, äktenskapet spelar inte längre någon roll, kyskhet är inte längre en dygd” och så vidare. Dessa ideologier som dominerar så starkt, de är falska gudar.

Påven sade att, precis som "i den tidiga kyrkan, finns det även idag behov av "martyrers blod "för att förändra världen”, och hänvisade därefter till Uppenbarelseboken, där draken utlöste en ström av vatten mot modern. ”Det verkar”, sa påven, ”som kvinnan drunknar i denna flod. Men den goda jorden absorberar floden så att den inte kan vara till skada".

"Jag tror att floden är lätt att tolka: detta är strömmar som dominerar alla, och som vill utplåna kyrkans tro, som inte längre tycks ha kraft inför strömmarna, som presenterar sig som det enda förnuftiga. Den mark som absorberar dessa strömmar är de enkla människornas tro, som inte låter sig ryckas med av dessa floder. De är Kyrkans kraft.



”Denna ”sanna visdom i de enklas tro”, som vägrar att bli slukade av vattnet, ”är kyrkans styrka” sa påven och hänvisade till psalmen 118 och 130 som biskoparna bett tillsammans. Och påven fortsatte beskriva trons styrka - med hjälp av psalm 81, ”movebuntur omnia fundamenta terrae” - när allting vacklar, när jordens grundvalar vacklar:

"Vi ser detta i dag med klimatförändringarna, att jordens grund hotas, men den hotas av vårt beteende. De yttre grunderna vacklar eftersom den inre grunden vacklar; de moralisk och religiös grunderna, tron som leder till det rätta sättet att leva. Vi vet att tron är grunden, därför kan jordens grund inte vackla, om tron är fast, den sanna visdomen.



Efter Benedictus XVI:s tal fortsatte arbetet med att synodens generalsekreteraren Msgr. Nikola Eterovic, och den koptiska patriarken Antonios Naguib i Alexandria i Egypten, presenterade dagens talare. Först talade kardinal Sandri som är prefekt för Kongregationen för de Orientaliska Kyrkorna, vars ord fokuserade på hoppet. ”Mellanöstern vill sprida och ta emot hopp”.