"S:ta Gertrud den Stora lär oss älska Kristus och kyrkan" Benedictus XVI vid onsdagens
audiens
(06.10.10) Endast i den eviga staden skiner solen på detta vis i oktober. Roms oktobersol
är känd och har ett eget namn, ”ottbrate romane” och himlen är högre än någonsin,
luften klarare och ljuset lyser upp det mörkaste hörn, både yttre och inre. I detta
solsken satt påven mitt på Petersplatsen och undervisade, inför en skara troende som
fyllde torgets famn till bredden. För att skydda sig från solen bar han den röda hatten.
Benedictus XVI:s katekes följer serien om medeltida katolska helgon och under de senaste
onsdagarna har kvinnliga mystiker fått särskild uppmärksamhet, vilket var fallet även
idag. Påven stannade kvar i den medeltida germanska världen, till vilken de tidigare
nämnda Sankta Hildegard av Bingen och Sankta Matilda av Hackeborn tillhör, för att
idag tala om Sankta Gertrud ”den Store”.
Även hon liksom Sankta Matilda
förknippas med klostret Helfa, varifrån så många av religionens mästerverk i litteratur
kommer. ”Sankta Gertrud är den enda kvinna av germanskt ursprung att kallas ”den Stora”,
en utmärkelse som grundar sig på hennes exceptionella och övernaturliga gåvor”, sa
påven då han sammanfattade katekesen för de engelsktalande pilgrimerna. ”Som ung var
Gertrud intelligent, stark och beslutsam, men även impulsiv. Med ödmjukhet bad hon
andra om råd och bön. ”
”Med tiden upplevde hon en djup omvändelse
som ledde till att hon i sina studier gick från världsliga ämnen till de heliga vetenskaperna,
och i hennes monastiska tankar flyttade sig från oro över yttre ting till ett liv
i intensiv bön. I sina skrifter försökte hon förklara trons sanningar med klarhet
och enkelhet, utan att underlåta att utveckla andliga teman förknippade med Guds kärlek.
I den praktiken eftersträvade hon bön med hängivenhet och att troget överlämna sig
till Gud. Kära vänner, Sankt Gertrud den Stora kan lära oss hur man älskar Kristus
och hans kyrka med ödmjukhet och tro, och att odla vår personliga bön genom ett intensivt
deltagande i den heliga mässan och den heliga liturgin.”
Påven hälsade på de
30000 pilgrimerna och åberopade Guds överflödande välsignelser. Det var en leende
påve som på den öppna lilla vita jeepen, åkte runt på torget för att hälsa på de troende
på närmare håll.