"Då livet redan i livmodern värderas värdigt eller ovärdigt, skonas livet inte i någon
annan fas" Benedictus XVI till Tysklands nye ambassadör
(14.09.10) På söndagen tog påven emot Walter Jürgen Schmid den nye tyske ambassadören
vid den Heliga Stolen, som presenterade sina kreditivbrev under en privat audiens.
Gud, familjen, bioetik och massmedia, var de centrala ämnena under påvens långa tal
till ambassadören.
”Om Gud inte får ha någon egen vilja, kan det goda och
det onda till slut inte längre skiljas åt", så förklarade påven risken att sätta Gud
åt sidan, för att göra plats för vad han kallar "mer tillåtande religiösa föreställningar",
"människan förlorar så dess moraliska och andliga styrka, vilket innebär en brist
i personens övergripande utveckling”. "Resultatet” - varnade påven –” är att sociala
åtgärder alltmer domineras av det privata intresset eller beräknande krafter, till
nackdel för samhället." Därför är de troendes uppdrag att med positiv och kritisk
inställning följa utvecklingen av relationen mellan stat och religion, även utanför
de stora kristna kyrkorna.
Påven lyfte fram olika anledningar till oro för
kyrkan. Den första: "Den växande försöket att avskaffa de kristna begreppen äktenskap
och familj från samhällsmedvetandet." Kyrkan” - insisterade Benedictus XVI – ”kan
inte stödja initiativ till lagstiftning som innebär en omprövning av alternativa modeller
för äktenskap och familj. Dessa innebär en försvagning av naturlagens principer, och
därav tendensen att relativisera lagstiftningen och sprida förvirring vad gäller samhällsvärdena.
Den andra anledningen till oro berör bioteknikens och medicinens nya möjligheter.
Påven beskriver utmaningen: "Vi sätt ofta i situationen som kan jämföras med en promenad
på toppen av åsen." Han betonar skyldigheten att "flitigt undersöka hur långt dessa
metoder kan fungera som hjälp för människor, eller där det istället handlar om mänsklig
manipulation och kränkning av hennes integritet och värdighet."… "Vi kan inte förkasta
denna utveckling, men vi måste vara mycket vaksamma.", sa påven och förklarade risken
som mänskligheten löper: om vi redan i livmodern börjar skilja mellan värdigt och
ovärdigt liv, kommer ingen annan fas att skonas under hela livet, än mindre under
livets slutskede eller vid sjukdom. Man talar om att "bygga samhället" och påven tilla
en tredje viktig aspekt: "troheten mot sanningen."
"Några fenomen i de offentliga
medierna får oss att reflektera: då de befinner sig i en ständigt ökande konkurrens,
drivs massmedia av att dra till sig den mest möjliga uppmärksamhet. "Det är även den
själva kontrasten som gör nyheten”, påminde påven, ”även om det ske på bekostnad av
sanningshalten i berättelsen. Det blir särskilt problematiskt när auktoritativa offentliga
personer tar ställning, utan att ha kontrollerat alla aspekter på ett tillfredsställande
sätt. I detta avseende, och särskilt med blicken på situationen i Tyskland, sa påven
att han ”välkomnar den federala regeringens avsikt att engagera sig i dessa fall för
att så gott som möjligt rätta till och kompensera.
Påven nämnde även det stora
antal nalkande saligförklaringar av präster som lidit martyrdöden under nazismen.
Den 19:e september, blir Gerhard Hirschfelder saligförklarad i Münster. Under nästa
år äger saligförklaringsceremonierna rum för Georg Häfner i Würzburg och för Prassek
Johannes Hermann Lange och Eduard Müller i Lübeck. Samtidigt minns man även den evangeliska
pastorn Karl Fredrich Stellbrink.
”För det första är det "män som lär att ge
sitt liv för tron, för rättvisan och för friheten att utöva sin tro och sin yttrandefrihet,
för fred och mänsklig värdighet."
Dessutom kallar påven de för "ljusa indikationer"
för den ekumeniska resan. ”Fyra prästers vänskap är en imponerande vittnesbörd om
den ekumenik i bön och lidande, som blommade upp under den nazistiska terrorns mörka
period. Idag lever vi i ett fritt och demokratiskt samhälle", men "Man kan undra om
det fortfarande finns kristna, som, utan kompromisser, gör sig till garanter för sin
tro."