Den som ber är aldrig ensam, hennes röst sammanvävs med Kyrkans. Benedictus XVI:s
Angelusbön om Fader vår
(26.07.10) Under Angelusbönen på söndagen i Castelgandolfo, uttryckte påven sin djupa
sorg över tragedin som utspelade sig i Duisburg i Tyskland på lördagen, då 19 ungdomar
förlorade livet under ett musikevenemang. När han hälsade de tysktalande pilgrimerna
sa han att han särskilt ”la de unga som så tragiskt förlorat sitt liv i Duisburg i
den Barmhärtige Himmelske Faderns händer, och för de avlidnas sörjande familjer och
vänner, liksom för de många skadade, ber jag om den Helige Andens tröst och närhet.”
Under
reflektionen över söndagens evangelium stannade påven upp vid bönen Fader Vår, och
underströk att den som ber är aldrig ensam, för hans röst flätas samman med hela Kyrkans
röst. Till borggården hade liksom varje söndag tusentals pilgrimer strömmat denna
morgon för att be tillsammans med påven. Vi ska nu se närmare till påvens ord:
Denna
söndags evangelium presenterar Jesus i bön, en bit ifrån sina lärjungar. När han är
klar, säger en av dem: "Herre, lär oss att be" (Luk 11:1). Jesus gör inga invändningar,
han talar inte om främmande eller esoteriska formler, utan säger mycket enkelt: "När
ni ber, säg då:" Fader ... "och lär dem så Fader vår (jfr Lk från 11,2 till 4), och
tog den ur sin egen bön med vilken han vände sig till Gud, sin Fader. Lukas återger
en kortare form av Herrens bön än Matteusevangeliets som har blivit den vi använder
i allmänt bruk.”
Påven fortsatte med att påminna om att dessa ord är de första
i den Heliga Skriften som vi lär oss redan som barn. De förblir i vårt minne, formar
våra liv, följer oss till det sista andetaget. De tyder på att "vi inte redan fullkomligt
är Guds barn, men att vi kan bli det och vara det genom en ständigt växande gemenskap
med Jesus. Att vara barn motsvarar att följa Kristus" (Benedictus XVI, ”Jesus från
Nasaret”, Milano 2007, s. 168), sa påven och citerade sin första bok Jesus från Nazareth,
vars tredje och sista del han just påbörjat.
”Denna bön uttrycker
även människans materiella och andliga behov”, fortsatte påven. ”"Ge oss var dag vårt
dagliga bröd och förlåt oss våra synder" (Luk 11,3 till 4). Det är just på grund av
varje dags behov och svårigheter, som Jesus tydligt uppmanar: "Därför säger jag er:
Be och ni skall få. Sök så skall ni finna. Bulta och så skall dörren öppnas. Ty den
som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren
öppnas "(Luk 11,9 -10). Det är inte en bön om att ens begäran skall uppfyllas, utan
snarare en bön för att hålla vänskapen med Gud vid liv, som - enligt evangeliet -
"ger den helige Ande åt dem som ber honom" (Luk 11:13).”
Detta har de gamla
"öknen fäderna" och kontemplativa genom tiderna fått erfara, att de genom bönen blivit
Guds vänner; t ex Abraham, som bad Herren att rädda de få rättfärdiga i utrotningen
av staden Sodom (se Mos 18;23 - 32).
S:ta Teresa av Avila manade sina systrar
genom att säga: "Låt oss bönfalla Gud att befria oss från alla faror och att alltid
bevara oss från allt ont. Hur ofullkomlig vår önskan än må vara, måste vi insistera
på denna begäran. Vad kostar det oss att be om mycket, då vi vänder oss till den Allsmäktige?”
Varje
gång vi läser Fader vår, sammanvävs vår röst med kyrkans, och därför är den som ber
aldrig ensam”, påminde påven och citerade troskongregationens dokument ”Några aspekter
av den kristna meditationen”: "Varje troende bör försöka, och kommer att finna, sin
egen väg, sitt sätt att be, i den kristna bönens sanning och rikedom, som kyrkan lär
… låt er därför föras av den Helige Ande som leder er genom kyrkan till Fadern”. Må
Jungfru Maria hjälper oss att återupptäcka skönheten och djupet i den kristna bönen”,
sa påven.
I slutet av Angelusbönen påminde påven om att kyrkan på söndagen
firade den Helige aposteln Jakob den äldre, som är begravd i Compostela i Spanien.
Hans reliker är ett av de främsta pilgrimsmålen i Europa och genom århundradena har
miljontals pilgrimer styrt sina steg till Compostela. Bland annat den Heliga Birgitta,
Sveriges och ett av Europas skyddshelgon, som den katolska kyrkan firade i fredags.
Hon vandrade dit tillsammans med sin make Ulf. Påven påminde om att Jakob var den
förste av apostlarna som gav sitt liv för Kristus, och att han lämnade sin far och
sitt arbete som fiskare för att följa honom. Påvens sände särskilda tankar till alla
de pilgrimer som strömmat till Santigo de Compostela. Varje år som helgonets dag infaller
på en söndag utnämns året till ett Heligt År, av den spanska kyrkan, och när påven
senare talade till de spansktalande närvarande påminde han att även han vallfärdar
till Compostela i november, under en resa som dessutom omfattar ett besök i Barcelona.
”Låt oss vandra på vår livsväg och konstant vittna om tron, hoppet och kärleken.”